Vad betyder dikta? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

dikta

uttal: [ ²d'ik:tar ]

(diktade, diktat, dikta, diktar)


Vad betyder dikta?

dikta verb
  1. täta (springor), göra nitfogar lufttäta
dikta
  1. (poesi) skapa dikter, skriva poesi
Snabblänkar

Synonymer till dikta

För fler synonymer se synonymer till dikta

Ordets historia/ursprung

dikta, fornsvenska dikta, förestava, dikta,uttänka, inrätta, jämte fornisländska dikta o. da.digte från medellågtyska (1200 - 1500) dichten = fornhögtyska dihtôn,tihtôn (ty. dichten), angelsaxiska eller fornengelska dihtan, även:befalla, ordna (engelska dight, bereda,smycka),från latin dictāre, författa, uttänka(= svenska diktera), till dicere, säga (urspr.:visa o. ur besläktat med verb te, förete).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Exempelmeningar som innehåller dikta

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • En uttrycksdrift skriver hon, människorna ville tala, skriva, dikta.
  • 122Det sägs att " alla slags ungdomar som böljade dikta, manliga och kvinnliga ", kom resande till Ellen Key - ibid., s. 68-69.
  • Dock än jag dikta och sjunga vill Och hjärtat klappar ungt därtill.
  • I Karln framhäver motsatsparet berätta / dikta olika gotiska teman.
  • Han har den kreativa förmåga som berättarjaget utger sig för att sakna, han kan dikta.
  • Dikta och berätta Karlns två berättare har mycket gemensamt, men det finns dock en fundamental skillnad mellan dem.
  • ( 257 ) Diktarens uppgift är att dikta.
  • Dikta inte !