dofta

(doftade, doftat, dofta, doftar)

Vad betyder dofta?

1. lukta gott
2. avge en /angenäm/ doft, lukta /gott/

Exempelmeningar som innehåller dofta

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Hon andades in djupt och hoppades att rosorna skulle dofta.
• Markerna börja dofta som av torkad frukt och råpotatis ; och stigarna ånga av myrsyra.
• Och hon tror, att om pengar kunde dofta skulle de dofta precis så.
• Om dagen knäpper värmen i torpväggen, blekgröna skott skjuter upp i de svarta rabatterna, det börjar dofta mylla och jordigt vatten.
• Det borde dofta vedspis kanske och lite av nypålagd vaxduk.
• Det s k a dofta gräs och smaka krusbär, säger experterna.
• På Fauchon har de ett pedagogiskt system med små draglådor fyllda med olika teer där man själv kan dofta sig fram till det man vill köpa.
• När den kom fram under snön skulle hennes eget liv börja dofta som kön, som vått hår.
• Om jag gick senare på kvällen skulle syrsorna vara tysta och nattviolen dofta.
• Mamma kunde dofta olika, men för det mesta varmt och mjukt, som nygräddade bullar.
• Luften däroppe var tung och barksyrlig och dofta gulmåra också i skuggan.
• Kulturnyheterna fick dofta på parfym som är gjord efter ett nästan 2 000 år gammalt recept.
• Kaffet dofta ; och mens man drack och tugga, begrunda man det grönt blålysande havet.
• Om det inte får dofta gott av nylagade rätter tas korridorer och salar över av aptitsänkande sjukdomslukter och rengöringsmedel.
• Skogen stod stilla utan att dofta och det var rätt obehagligt.
• Parfymer har blivit ett fritidsintresse att räkna med och sällan har det varit så trendigt att kunna allt om konsten att dofta gott.