Vad betyder famla? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
famla
uttal: [ ²f'am:lar ]
(famlade, famlat, famla, famlar)
Vad betyder famla?
famla verb- känna sig för med händerna, treva
- känna sig för, försöka få fatt på
Ordets historia/ursprung
famla, NT 1526: fambla = danska famle,lty. fammeln, ä. engelska famble; medavljudsformen svenska dial., norska fimla = mlty.fimmelen, o. svenskaOrdets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Exempelmeningar som innehåller famla
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Lärarna uppför sig som om det vore fel att leda oss rätt i stället för att vi skall famla själva i mörker.
- Han ser mig famla efter en cigarett.
- Slumpen ville att Sven Bergkvist skulle fortsätta att famla i blindo.
- Man kan stå där och famla också efter denne Kristus med sitt tvivel och sin fråga : Finns han ?
- De hörde köksgolvet knarra under honom, och de hörde honom famla efter träskorna där ute.
- Jag skulle inte vänta eller famla.
- Han kryper ner och tar sig ögonblickligen över till hennes sida, där han börjar famla med hennes nattlinne och vräker undan tidningarna.
- Något i den vägen hade hans egen brådmogna tanke redan börjat famla efter.
- Hans tankar ändrade genast bana och började famla efter utvägar, möjligheter...
- när dolda mönster famla efter jämvikt
- Jag kan BÖRJA famla efter friheten igen.
- Ofta tycker hon sig famla i blindo, vet aldrig från början riktigt vad hon vill komma åt.
- Till sitt försvar sade 18-åringen att han hade tyckt sig se Näslund famla efter en pistol och därför försökt hugga honom i armen.
- I stället är det de borgerliga som tycks famla runt i terrängen och dessutom åt olika håll.
- " Men famla på då ", sade Catherine.