Vad betyder fåne? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
fåne
uttal: [ ²f'å:ne ]
(fånen, fånar)
Vad betyder fåne?
fåne substantivnedsättande- mentalt efterbliven person
- idiot, dummer, dumbom
Ordets historia/ursprung
fåne, fornsvenska fäne = ä. danska faane; egentl,best. form av ett adj., mostsvarande norska faaen,enfaldig, fjantig; jämför norska faae, fåne, o. adj.faa (=sv. få, adj.), även : tyst,faaleg,försagd; alltså egentl.: som vet eller säger litet.Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet fåne ännu.
Exempelmeningar som innehåller fåne
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Din far var en oduglig fåne, och bror din var en galning, och ändå har vi tagit dig som barn i huset och givit dig huld och skydd !
- Hon sitter som en lallande fåne och följer sin älskades gester.
- Under ett par sekunder stod han där som en fåne.
- Alla tyckte att jag var en stor fåne.
- Prata då inte som en fåne. "
- För jag kan inte gå här som en gammal, hustrulös fåne i lag med dig !
- - Äh, en fåne som du kanske inte hittar, men hästen.
- Hon tryckte ansiktet hårdare mot rutan och stirrade som en fåne tills glaset immade igen.
- En fåne var jag i bygden, jag som borde vara en heder för de mina och ett föredöme... Fina pappa, som var lite förmer !
- En fåne var jag och en skam för mina barn !