Vad betyder förtiga? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
förtiga
uttal: [ för_t'i:ger ]
(förteg, förtigit, förtig, förtiga, förtiger)
Vad betyder förtiga?
förtiga verb- tiga med, hemlighålla
- låta bli att tala om en sak för att hemlighålla den
exempel:
Snabblänkar- förtiga sanningen
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt förtiga
Exempelmeningar som innehåller förtiga
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Hon kände fostrets rörelser och förstod att det var ett levande barn hon bar, ett barn som hon bestämde sig för att förtiga.
- Det fanns ingen anledning att förtiga en ställd fråga i de fall där ett barnamord uppdagats.
- De ogifta drängarna var mer passiva och kvinnorna var också mer benägna att förtiga sina graviditeter.
- Det hindrar förstås inte att prästen hade utrymme att överdriva utsagor men även att förtiga viss skamfylld information.
- Detta innebar att de ofta behövde förtiga de individuella och kollektiva erfarenheter som kunde framkalla repressalier.
- Den sätter sin tids problem under debatt genom att förtiga sin tids lösningar på dem.
- Men att helt rimligt avstå från att inkludera åttitalet borde inte tvinga henne att helt och hållet förtiga det.
- Att förtiga är en sak, att ljuga en helt annan.
- Även om han gärna vill förtiga det tanken redan format, lämnar hon honom ingen ro.
- Om hela sanningen och intet förtiga, undanhålla och vad det nu var för nånting.
- Det var bäst att förtiga mina misslyckanden i chedern.
- Att ingenting förtiga ?
- Skulle Marita förtiga att det var hon som körde ut honom ?
- - Jag skulle uppgiva hans namn om jag icke lovat honom att förtiga det, sa Ansgar.
- Stina fick plötsligt för sig att det var bäst att förtiga Jösses och Annikas vänskap.