Vad betyder gorma? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

gorma

uttal: [ ²g'år:mar ]

(gormade, gormat, gorma, gormar)


Vad betyder gorma?

gorma verb
  1. gräla
  2. skälla
  3. tala starkt, skrikande och upprört; skälla
  4. tala starkt och häftigt; skrika; väsnas
Snabblänkar

Besläktade ord till gorma

    Gorma på engelska

    Synonymer till gorma

    För fler synonymer se synonymer till gorma

    Ordets historia/ursprung

    gorma, Arvidi 1651, men i litteraturenett 1800-talsord = 110. (jämte garma),böla; jämför Garmr, helveteshunden iEd-dan, o. möjl. sanskrit ghar-gar-a,knastrande, rassel, forniriska gairm, skrik.

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet gorma ännu.

    Exempelmeningar som innehåller gorma

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    • Nigge fick gorma om han måste det ; Dag hade annat att göra. )
    • Han gorma och kommendera, och föste dom på led ner till brunnshuset, mens han hojta till andra att hugga i.
    • Jag har aldrig hört honom gorma så.
    • Då hade det blivit att gå och gorma i herrummet om hur de besuttna betedde sig mot de svaga i samhället.
    • Jag brukade gorma och svära åt henne och kalla henne dumbom, men hon blev aldrig förargad på mig, hon älskade mig ända till slutet.
    • Raggarna, som hela tiden varit nästan onaturligt tysta, började vråla och gorma.
    • Vad skulle jag ta mig till med denna milda och varma modersgestalt som satt och hoppades att jag skulle gorma, svära och stå i.
    • Stå kvar där och gorma bäst ni vill.
    • Mrs McGillby brukade inte gorma och bråka, men hon hade ett sätt att säga saker som hade samma effekt som om hon hade gjort det.
    • Men man kunde inte gorma med sin själasörjare på samma sätt.
    • Och ledarna, av vilka många inte hunnit tvätta sej själva ännu, gorma och räkna in dom uppställdas våtblanka och runda huven.
    • Hon började gorma igen men jag sa åt henne att hålla käft, att jag hade fått nog av henne.
    • Det finnes människor så danade, att de icke kunna lefva utan att få gorma eller gna-ta.
    • Var det inte konstnärlig oförmåga att peka på en godtycklig språklig åtbörd och sen gorma : " Detta betyder... "