göra

Ordets historia/ursprung

göra, fornsvenska göra (-æ-, -io-) = isl.gør(v)a, ger(v)a, danska gøre, göra = fsax.garuwian, gerwean, bereda, göra färdig,mlty. gerven, fornhögtyska garawen ds., mhty.gerwen (ty. gerben), garva (se d. o.), ags.gearwian, göra färdig, bereda; av germ.*garwian, avledning av urgermanska adj.*garwa- (urnord. även *gar(w)u-, *garwia-?) -fsv. gor, gör, fornisländska gǫrr, gørr, fsax., fornhögtyskagaro (ty. gar), angelsaxiska eller fornengelska gearo, färdig, beredd= norrl.dial. garv, djärv. Av omstritt o.dunkelt ursprung. Säkerl. icke att,såsom stundom skett, sammanställa medsanskr. karōmi, gör. Snarare, medKauffmann PBB 20: 530 f. m. fl. bildat medprefixet ga- av det (ungef.) likbetydandeadj. *arwa- = fornisländska o#rr, färdig, snabb,fsax. aru, angelsaxiska eller fornengelska earo, beredd (möjl. tillgrek. ararískein, foga samman). Enl.Falk-Torp (under gjøre), Torp (undergjerast) betyder grundordet egentl. 'jäst'med ungef. samma betyd.-utvecklingsom sanskrit pakvá-, kokt > mogen >färdig, alltså besläktat med en del germ.ord för 'jäsa, jäst' såsom äldre nysvenska (1520 - 1730) göras(jämför o. 1645: ogiordt spijsööl), ä. da.giøres, svenska dial. göras, norska gjerast, da.gære, nyhögtiska gären, jäsa, fornisländska gerð, jäsning,jäst, till en urindoeuropeiska rot gh##er, vara varm(möjl. i latin formus, varm, grekiska thermósds., som dock ofta föras till varm),liksom t. ex. äldre nysvenska (1520 - 1730) bärma, danska bærme,jäst, latin fermentum till roten i latinfervere, koka, eller jäst till roten jes ds.;jämför gorr. - I de västgerm. språken harden speciella betyd. 'göra färdig'bevarats; i de nordiska språken förekommerav verbet blott den allmänna 'göra', ivilken ordet utträngt det samgermanska*dōn (= engelska do, nyhögtiska tun osv.; sedåd). - Göra en mygga till elefant,motsv. i da.; i t. ex. spanskan i stället:göra en loppa till kamel (hacer de unapulga un camelo). -- Göromål,Serenius 1741 osv., ombildning (väl efterklagomål o. d.) av äldre göremål1696 o. vanligt under hela 1700-t.(under senare hälften vid sidan av göro-),ännu hos Moberg 1815, ävensom göramål1727, Serenius 1734, o. görmål(gi-) Dalins Arg. 1734 (jämte göremål;i senare upplagan utbytta mot andraord); väl bildade direkt till infin.göra.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt göra

• bildande en vändpunkt
• dra nytta av
• framställa på ett åskådligt sätt
• Färdigställa
• ge ekonomisk ersättning
• gå in i
• gå in i
• göra en svår tabbe
• göra innebörden i tydlig
• hindra förverkligandet av
• lägga till vid
• lägga till vid
• person som gör civiltjänst
• ta känning med
• ta känning med
• ta sig ut
• utöva sitt yrke
• Vandal
• Var med i killinggänget
• väcka misstankar mot

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller göra

• anbringa eller utgöra ram omkring
• anordning för tillgodogörande av solenergi
• avgift utgörande tiondel av avkastning
• Avgöra mål
• avgörande av tvist utan rättegång
• avgörande i lotteri
• bli eller göra löddrig
• den kan göra ont i tån 6 bokstäver
• det att göra kortare
• dra allmänna slutsatser göra onyanserade bedömningar
• En känd hette göran
• en mjukgörande salva
• energi som inte kan nyttiggöras
• energi som lätt kan nyttiggöras
• envist göra anspråk
• fartyg för oskadliggörande av minor
• Frigöra
• frigöra från fanatism
• frigöra från halm och agnar
• frigöra från häktningsanordning
• frigöra från materien
• frigöra från utomafrikanskt inflytande
• fälla och göra virke av
• förvandla till eller göra flis
• göra andligen förvirrad
• göra anspråk på
• göra app av
• göra avdrag på
• göra beboelig även på vintern
• göra bekant med