Ordets historia/ursprung

hillebard, närmast mostsvarande y, fsv.hil-lebard 1517; Var. rer. 1538: -bart; jämför-bård 1600-t.- Weste samt med -e- iförsta leden yngre fornsvenska hellebardh (nsv.hällebard); jämte danska hellebard(e) frånmlty. hellebarde jämte helm-, motsv.mhty. helmbarle (ty. hellebarle); frångerm. spr.: trå. hallebarde. Sammansattmed ett urgermanska ord för 'stridsyxa': fsax.barda, fornhögtyska barta, fornisländska barda (jämför lörn-bar d), avledning av urgermanska *barda-, skägg,egentl.: utstående kant o. dyl. (se b a r d lo. knävelborr), såsom fornisländska skeggja, yxa,till skegg, skägg. Första leden är oklar:enl. Hirt-Weigand till helm, hjälm: alltsåegentl, en yxa att hugga genom hjälmenmed; enl. Tamm, Falk-Torp m. fl.däremot av ett ord för 'skaft': medelhögtyska, ty.helm, jämför fornhögtyska helmakes, yxa med långtskaft; även: 'rorpiniie' i t. ex. isl.hjalmvylr (snarast till urindoeuropeiska (s)kel, ktyvao. dyl.; se häll l, skilja). -Dunkeltär i i svenska h i 11 e-. Seip 2: 112 förmodarmlty. övergång av e >> i framför /-f-konsonant.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt hillebard

• ett äldre stångvapen