Vad betyder klinga? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
klinga
uttal: [ ²kl'ing:ar ]
(klingade, klingat, klinga, klingar)
Vad betyder klinga?
klinga substantiv- blad på såg, svärd etc
- den vassa delen av ett skärverktyg eller vapen
Besläktade ord till klinga
Klinga på engelska
Ordets historia/ursprung
klinga, sbst., G. I:s reg., P. SvartKr., R. Foss 1621: klinge, Brasckl645:klinga = danska klinge, från nyhögtiska klinge, avmhty. -; till följ., efter svärdensklingande läte. - Springa överklingan,t. ex. P. Svart Kr. (klinge), med motsv.i danska o. ty.Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt klinga
Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller klinga
Exempelmeningar som innehåller klinga
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Det startade 1985 och första skivan ‘ Klinga mina klockor ’ kom 1987.
- Krisen blossade upp i början av 1907 för att relativt snabbt klinga av sommaren 1908.
- Ett annat exempel är frånsidan 19, före melodin Tussilago : Tussilago måste spelas riktigt sångbartför att klinga vackert.
- – Sveriges ovän skal en dag Bäfva för hans tappra klinga, Inföll Lustig, det svär jag.186 186 Lenngren, 1918, s.
- 130 57 talet, 135 skriver han ett brev till Herr Spasser-Klinga, en sprätthök.
- De övriga finns bara som något som antingen har klingat, eller kommer att klinga.