Vad betyder kommendera? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

kommendera

uttal: [ kåmend'e:rar ]

(kommenderade, kommenderat, kommendera, kommenderar)


Vad betyder kommendera?

kommendera verb
  1. beordra, befalla
  2. föra befäl över
  3. befalla, beordra; föra befäl över
exempel:
  • truppen kommenderades av brittiska officerare
Snabblänkar

Besläktade ord till kommendera

Kommendera på engelska

Synonymer till kommendera

För fler synonymer se synonymer till kommendera

Ordets historia/ursprung

kommendera = nyhögtiska kommandiercn,franska commander, befalla, härska över,av latin commendäre, anförtro, till con,med, o. mandäre, ge i uppdrag (jämförrekommendera o. mandat).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt kommendera

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller kommendera

Exempelmeningar som innehåller kommendera

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Skulle det då vara möjligt att, rent rationellt, kunna kommendera fram institutionalisering ?
  • Att inte kommendera fram beslut.
  • Man ska inte kommendera barnet utan följa det och själv delta i handlingssekvensen.
  • Man ska inte kommendera barnet utan följa det och själv delta i handlingssekvensen.
  • Visserligen levde de i en militärstad där det ansågs självklart att några skulle kommendera och de flesta marschera.
  • Vad som fanns kvar att kommendera var bara småbarn och husdjur.
  • Han skulle knyta loss en lämplig femåring, sätta en lapp i näven på barnet och kommendera : Spring utav helvete om livet är dej kärt !
  • - Det är bara en snorvalp, men ändå vill han kommendera...
  • Dom där som kommer in i det militära tror att bara för att dom har stjärnor på axlarna kan dom kommendera alla andra.
  • hör jag Opperstyrman kommendera.
  • Han är van att kommendera större trupper än så.
  • När grevinnan slutligen la ner penseln brukade hon kommendera : " Nu kan du gå. "