Vad betyder krusa? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

krusa

uttal: [ ²kr'u:sar ]

(krusade, krusat, krusa, krusar)


Vad betyder krusa?

krusa verb
  1. vara överdrivet artig (mot någon)
krusa
  1. göra/bli krusig; (om hår, ull, eller dylikt) göra/bli lockig eller krullig; (om ytan på något) åstadkomma vågor, veck, eller dylikt
  2. ålderdomligt förse med ornament eller utsmyckning
  3. vara överdrivet artig på ett undergivet sätt
Snabblänkar

Sammansättningar

  • krusa håret

Besläktade ord till krusa

    Krusa på engelska

    Synonymer till krusa

        Hittade inga synonymer till krusa...

      För fler synonymer se synonymer till krusa

      Ordets historia/ursprung

      krusa = fsv.: göra krusig = da.kruse, från medellågtyska (1200 - 1500) krusen - medellågtyska (från 1100 till Luther) (ty.krausen); avledning av medellågtyska (1200 - 1500) kras, krusig,lockig (varav äldre nysvenska (1520 - 1730) krus, svenska k rushå-ri g osv.) = medellågtyska (från 1100 till Luther) kras (ty. Årans), meng.crus; jämför familjen. K r a u s(e), Kruse; medavljudsformen urgermanska * kransa" (- kras2); möjl. besläktat med kr u lia sig, krullhår i g. - I överförd bemärkelse: ä.nsv. krusa, pryda, grant utstyra, nsv.:vara överdrivet artig o. d., norska i bådabetyd., danska kruse (for en); med sammabetyd.-utveckling som i nyhögtiska ziererei, krus,till zieren, pryda. - Kruserlig, bildatsom eller efter man er lig (till maner);jämför Tamm Avi. hos. adj. södra 41. -Krus-mynta, 1572, fornsvenska krusamynta = da.krusemynte, från medellågtyska (1200 - 1500) krusminte = ty.krauseminze, av kr anse minze, egentl.:krusig mynta; jämför latin mentha crispa ds.

      Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

      Korsordsledtrådar & korsordssvar

      Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt krusa

      Exempelmeningar som innehåller krusa

      Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

      • Tidigt blev ’ krusa ’ också synonymt med att utsmycka, pryda eller pynta något.
      • Själv ärver jag gårdar och mark och behöver inte krusa bergsmän.
      • Hennes mun ville krusa sig men hon bet sig lätt i läppen.
      • Företagets bokhållare var ju en fin herre som det var bäst att krusa för.
      • För att komma någonstans här i livet, det lärde man henne, gäller det att smickra och krusa och slå till först när ingen ser det.
      • Då kom jag plötsligt att tänka på att man ju också kan krusa för någon !
      • Inte alla gillar dock att krusa.
      • Jag sattes i arbete för att lära mig krusa örngottsbanden med hjälp av en kniv.
      • Jag behöver inte krusa någon, inte ens patron Heemstra, för att få lov att stanna.
      • Somliga gör sej roliga över forna tiders så kallade förspillda kvinnokraft, krusa örngottsband och så där.
      • Hur har denna dubbla betydelse av ordet krusa uppstått ?
      • Fråga : Häromdagen fick jag syn på ett gammalt verktyg med vilket man förr brukade krusa banden på örngott.
      • - Tack, det ska bli gott, svarade Karna och gick uppför trappan utan att krusa.