mun

Ordets historia/ursprung

mun, fornsvenska inunder = fornisländska mudr (av*munnr), danska mund, gotiska språket niunfis, fsax.muth, fornhögtyska , nyhögtiska mund, ägs. muÖ (eng.mouth), av urgermanska *munpa-. Numeravanl. med Ehrlich KZ 41: 288 o. TorpNTfT 3 R 16: 145 fört till urindoeuropeiska rotenmnt i grekiska masästhai, tugga, äta,md-thyiai Hesyk., kindtänder (av *mnthi-)9jämför latin mandere, tugga, vartill även medannat avljudsstadium o. Z-avledn. germ.*menj)(i)l- i fornsvenska mil(a), munstycke påbetsel, svenska dial. -mil, danska mile, fornisländska mel,fornhögtyska (ga-)mindil, ägs. midt, midl.Annorlunda Liden Upps.-stud. södra 79 f., somför mun o. mil samman med lat.mentum, haka, till urindoeuropeiska men, skjuta fram, ilat. em in ere (j fr montera, man l,mön; i så fall med sammabetyd.-växling som hos nyhögtiska kinn osv. (se kind) o.forniriska gin, mun (såvida ej detta senare hörtill roten ghi i latin hiäre, gapa); jämför ävenfranska bouche, mun, av latin bucca,(uppblåst) kind, ävensom haka (: hake).Jfr mynna, mynning, Å minn e. -Andra ieur.-beteckningar för 'mun' ärolat. ös (jämför det dock icke säkerthithörande os 1) o. grekiska stö ma (jämför svenska storn ät öl). - Morgonstund har guldi mun, Grubb, Swedberg 1687, motsv.i danska, från nyhögtiska morgonstunde hat goldim munde o. 1600; beroende på enfelaktig tolkning av latin aurōra,morgon-rodnad, såsom uppkommet av aurumin ōre, med guld i munnen (ordet är istället besläktat med öster). På Islandanslutet till mund, hand, o. i Norge(mor-genstund er beste mund) till mund,tidpunkt. Jfr A. Götze ZfdW 13: 329 f.- Munfisk, Beronius 1674: ryggieconfcct och mnnfiska skiöna; till denstora grupp av beteckningar för olikaslag av stryk o. d., som syfta påmaträtter; jämför svenska dial. kindfisk, se f. ö.under fikon, fisk, koka, örfil. -Munskänk, från nyhögtiska mundschenk, jämförfsv. skwnker, skwnke, från medellågtyska (1200 - 1500) schenke= fornhögtyska scenco (ty. schenk), av germ.*skankian-, till medellågtyska (från 1100 till Luther) schank, kärl, urvilket man skänker i, osv. (se underskänk 1); till skänka 2.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt mun

• asfågel
• askorp
• Burfågel 5 bokstäver
• del av betsel
• den socialdemokratiska organisationen på en ort
• en allmogevävnad
• En flottyrkokt sak 7 bokstäver
• en krukväxt
• en metod för konstgjord andning
• ett bakverk
• ett djur
• ett kommunikationshjälpmedel för talskadade
• ett musikinstrument
• ett musikinstrument
• ett musikinstrument
• ett rovdjur
• förbud mot att lämna kommunen ifråga
• glad och lustig person
• Har tabletter
• Har vissa mål i
• indiskt rovdjur
• jordbruksminister 1972
• Kan ej lyfta
• koanmän
• ledamot av kommunfullmäktige
• ledamot av kommunstyrelse
• lägga under kommunerna
• material som man laddar skjutvapen med
• medlem i Svenska Kommunalarbetareförbundet
• munk som tillhör tiggarorden

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller mun

• arg i folkmun
• Besvär i munnen
• bildning i mun och svalg
• datateknik och digital telekommunikationsteknik
• den centrala förvaltningen i en kommun
• det kommunistiska maktövertagandet i Ryssland 1917
• emun
• en autoimmun reumatisk sjukdom
• en boendeform inom kommunal omsorg
• en celltyp i immunförsvaret
• en kinesisk variant av kommunismen
• en kommun i Dalarna
• en kommunal tjänsteman
• en kommuns finansförvaltning
• en rysk revolutionär och kommunistisk teoretiker
• en svampsjukdom i munnen
• etikettregler för kommunikation på internet
• ett kommunalt register
• ett kommunikationshjälpmedel för talskadade
• ett system för kommunikation med teleprinter
• förbud mot att lämna kommunen ifråga
• grekisk munkrepublik
• Gör munkar
• hornskiva i munnen på vissa valar
• huvudort i kommun
• högsta tjänsteman i vissa kommuner
• i hästens mun
• i hästmun
• inflammation i munnens slemhinna
• informations- och kommunikationsteknik