natt

Ordets historia/ursprung

natt, fsv., danska nät = fornisländska nött, natt,got. nahts, fsax., fornhögtyska naht (ty. nacht),ägs. neaht, niht (engelska night), germ.*naht-= urindoeuropeiska *nokt- i sanskrit ndkti m. m., grek.ny x (genit. nijktös, urindoeuropeiska */79/V/-?), latin nox(genit. noctis), litauiska naktis, även ialban., kelt. o. slav.; med avljudsformennkt- i o t ta (osv.). Den egendomligagrek. stammen nykh- i nykha, omnatten, m. fl. berättigar knappast tillantagande av en enklare rotform 770*7/7(n9gh). - Ett minne av detforngerman-ska bruket att räkna efter nätterkvar-lever i engelska sennight o. fortnight, egentl.:sju resp. fjorton dagar. Med denna sedsammanhänger det väl, såsom manförmodat, att ordet natt är gemensamtför alla indoeur. språk, medandäremot beteckningarna för 'dag' växla. Ettminne av bruket att räkna dygnet frånföregående natt eller afton (se fastlagen)föreligger möjl. i det atm. förr vanligavästmanl. talesättet hälsa gonätter,skicka hälsningar. - Natt b lack a,flädermus, Phrygius 1615, till svenska dial. bläcka,flaxa, fladdra, liksom nisl. ledrblaka ds.till blaka, fladdra, jämför norska blakra detsamma o.sv. dial. bläkta (germ. *blakatjan), av enparallellrot till den i norska flakra, fläkta,o. svenska flacka. På samma sätt ärflädermus besläktat med fladdra.Förhållandet till fornsvenska natbakka, flädermus o.uggla, samt aptanbakka, flädermus (jämförda. aftenbakke, nattskärra, Caprimulgus)är omtvistat; litteratur se Olson Appell,subst. södra 100. Andra liknande o.likbe-tydande bildningar äro t. ex. fsv.nat-skceva (: fornisländska skcefa, röra sig hit o. dit,got. skéwjan, gå; jämför skjura, skoja), isv. dial. även 'nattskärra'; fornsvenska natviskia: svenska dial. viska, kasta, slänga, norska : rännaomkring m. m. (se viska 1); svenska dial.nattglappa : glappa i betyd, 'rännaomkring' (se glappa); om bildningen avdessa ord se förf. Ark. 13: 235. Även:naitful, egentl.: nattfågel; nattnujska,dimin. av mus. - Nattskatta,Sola-num, t. ex. 1654; natlskatt o. 1645; B.Olai 1578: nätskalle watn, natlskat-;från nyhögtiska nachtschatten (mhty. nahtscate),motsv. medellågtyska (1200 - 1500) nachtschade(n), -schede(n),varav fornsvenska natskadha, natskcedha m. m.,da. natskade = ägs. nihlscada (eng.nightshade); ty dl. ett gammaltsamger-manskt växtnamn, till got.skadus, skugga,fsax. skado, fornhögtyska scato (ty. schatlen),ägs. sceadu (engelska shade, shadow), jämför sv.o. norska dial. skadda, dimma, med hypo-koristiskt -dd- ( besläktat med grekiska skötos,mörker); så benämnd på grund av desvarta bären (jämför artnamnet nigrum),l danska översatt: natskygge. Etymologisktsamma ord är nyhögtiska nachtschatten, -schade,Gaprimulgus, mostsvarande det fornsvenska lånordetnatskcedha, danska natskade ds.; svenska dial.nattskata, flädermus, kan vara identiskt(jämför samma betyd, -utväxling under nätt-blacka), men kan också tänkasinnehålla fågelnamnet skata, jämför nämligensv. dial. nattskjora, flädermus, till skjora,skata; se följ. - N att s kär ra, Linné1747; även (i yngre tid) nattskära,t. ex. Strindberg; kan knappast skiljasfrån svenska dial. nattskäddra, som är enombildning av det under n ätts k åttaomtalade fornsvenska lånordet naiskcedha-,-skärra dock sannol. anslutet till svenska dial.skärra, prata, besl. ined fornsvenska skärra,av ljudhärmande ursprung, jämför delik-betydande äldre nysvenska (1520 - 1730) (t. ex. Schroderus1639), svenska dial. nattskräva till skräua,ljuda sprucket, skrävla (se skrävla), o.sv. dial. nattblarra, -skvarra; mindresannol. till fornisländska skjarr, skygg, eller detdärav bildade svenska dial. skärra, skrämma,alltså med samma grundbetyd, som sv.dial. nattskråpa, person som är ute o.flackar om nätterna, egentl.: som rasslaro. d. (se s k rapp a 2).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt natt

• andlåta
• Barnomsorg där ungarna sover
• Brott i butik 8 bokstäver
• dramafilm 1932
• en fågel
• en fågel
• en insekt
• en insekt
• en orkidé
• en växt
• en växt
• en växt
• fest på natten
• festande till långt in på natten
• flänger runt 7 bokstäver
• följer dag
• förskola med verksamhet på natten
• Går sent 8 bokstäver
• Har sitt tolvslag 9 bokstäver
• korrit
• Kvällsjobb
• lekt and
• Lungt arbete
• lägga för natten
• mörk församling
• Mörka färder
• Mörkt skift
• nejlikväxt
• nejlikväxt 8 bokstäver
• Passa barn

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller natt

• bartolomeinatten
• Blir natt i spökhuset
• Bryter upp vid nattens inbrott
• bägare för nattvardsvin
• en typ av nattklubb
• fat där nattvardsbrödet läggs upp
• fest på natten
• festande till långt in på natten
• Fått fnatt
• förberedelse för nattvardsgång
• förskola med verksamhet på natten
• gudstjänst med nattvardsfirande
• gudstjänst utan nattvardsfirande
• Innan natten
• italiensk panatta
• kyrkans ordinarie gudstjänst med nattvardsfirande
• kärl för brödet i nattvarden
• lovsång i samband med nattvardsfirande
• lägga för natten
• målning eller dikt med nattligt motiv
• Namnattribut
• Natta bebis
• Nattade lillan
• nattryttare
• nattvardsgemenskap mellan åtskilda kristna kyrkor
• period eller tidsindelning för vakthållning nattetid
• Prata i nattmössan
• Pratat i nattmössan
• Ser ugglor på natten
• Skola med övernattning