Ordets historia/ursprung

ospard, egentl. det nekande fornsvenska part.perf. ōspardher, dels passivt: ospard,rikligen given, o. dels aktivt: ickesparande osv.; jämför fornsvenska vbaladj. ōspar =isl. úsparr i båda dessa betyd.; medbetyd.-växlingen uppkommen genomömsesidig attraktion av det urspr, passivaospardher o. det urspr. aktiva ospar(A. Lindqvist Ark. 25: 244). — Vidsidan av den gamla egentliga användning avospard, t. ex. 'han (hade) haft all mödaospard', Lundegård 1906, uppträderredan i fsv., med samma betyd., enannan, med föregående negation, t. ex.Sturekr.: 'konungen hadhe liuff ordhekke oosparth', i nsv. särsk. i förb. 'ickelämna eller hava någon (eller lämna eller havaingen) möda ospard', en ologiskkonstruktion, som tydligen sammanhängermed den nekande betyd. hos spara (ifsv. bl. a. 'icke låta komma tillanvändning') o. beror på en vid begagnandetav flera negationer icke ovanligtankeförvirring. Hjelmqvist Ark. 29: 135 f.— Jfr ett likartat fall under oskärad.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet ospard ännu.