polska

Ordets historia/ursprung

polska (dans), Linné o. 1750; G. G.Tessin i Tessin o. Tessiniana: polskor,om polonäsen, i en skildring av en festvid hovet i Stockholm 1711 (sepolo-nas); jämför tidigare: polinska (enstaka;si. av 1600-t.), till det även sällsyntaadj. politisk. Formerna kunna tolkassom ellipser av de under 1600-t.vanliga uttr. poln(i)sk(er) danlz, Arvidi,Ro-senfeldt m. fl. = ä. nyhögtiska polenscher lanzo. 1600 (se f. ö. under polsk). Omgrundformen *polnska erinrar ännu sv.dial. pånska, polska, Kim. 1. (anfört iSv. 1m. IX. 1: 290-1). - Emellertidkan polska atm. i den under 1700-t.allmänna betyd, 'polonäs' (i vilken bl. a.Tessin brukar ordet) återgå på detpolska uttrycket för 'polonäs' laniec polski('den polska dansen'). - De här ovanmeddelade formerna beteckna f. ö.,såsom redan delvis antytts, sins emellanganska olika danser. 1600-t:s poln(i)skadanser voro väl dels från Polen infördadanser, som alls icke voro besläktademed polonäsen (eller också möjl. folkligaförelöpare till denna antagl. i Polen o.1700 uppkomna dans), o. dels kanskeäldre svenska ring- o. springdanser medfrån Polen påverkade melodier (jämförArvidi 1651: 'konstige Krumsprång ochPolenske Dantzer'). I alla händelserhar Ad. Lindgren i Sverige 1m. XII. 5: 17 f.påvisat, att polonäsen o. den svenskapolskan äro musikaliskt identiska. -Hos Bellman Fredm. ep. nr 62, om 'sistaBalen på Gröna Lund' skildrasemellertid en 'pålska', som 'formeras' avMo-vitz, såsom något slags danslek, vilkeni fråga om danssättet intet har attskaffa med polonäsen ens i dess äldreform.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt polska

• en dans
• en folkdans
• språk i Polen