Vad betyder rang? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

rang

uttal: [ rang: ]

(rangen, ranger)


Vad betyder rang?

rang substantiv
  1. (social) ställning i en grupp
exempel:
  • rangskillnad
  • rangskala
  • rangordning
Snabblänkar

Synonymer till rang

För fler synonymer se synonymer till rang

Ordets historia/ursprung

rang, RARProt. 1657, ColumbusOr-desk. (bland lånord: 'tycks klinga hårdt')- danska, ty., från franska rang (engelska rank), avfornfranska reng, egentl.: avdelning, krets; isin tur lån från urgermanska ring o,,etymologiskt identiskt med harang (se d. o.).Jfr följ.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Exempelmeningar som innehåller rang

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • En varg av högre rang, som vanligtvis får bära sig åt nästan hur som helst mot en underordnad, stör inte en varg av lägre rang när den sover.
  • Vad som kanske många gånger glöms bort är vad den sociologiska forskningen säger om formell rang och auktoritet.
  • Generellt kan man nämligen säga att ju lägre social rang en person hade desto större är sannolikheten för att det är fråga om en fogde.
  • Samtidigt är ju titulaturen något underlig för en man av Erik Karlssons ( Vasa ) rang.
  • Men inte heller någon frälseman av rang bar detta namn vid denna tid.