Ordets historia/ursprung

sira, A. Oxenstierna 1626: ziere, C. G.Tessin (jämför nedan), Lind 1749, Sahlstedt1773 o. Bellman: zira; Creutz 1762:zirat, men 1795 ändrat till siradt; hosWeste 1807 med szra som huvudform= ä. danska sire, från medellågtyska (1200 - 1500) siren resp.dess grundord nyhögtiska zieren, av fornhögtyska ziarönds., jämför adj. ziari, zéri, dyrbar, skön, o.sbst. ziari, skönhet, prydnad; besläktat medmlty. ter, glans, beröm m. m., fsax.tir, ägs. tir, ära, beröm, fornisländska tirr ds.,tdtrr, ren, klar; norska o. svenska (slangspr.)tira, titta = svenska dial. tira, glänsa (set i ra), osv.; urgermanska stam *tér-, *tir- =ie. *déir, *dlr-, j'r litauiska dyréii, tittafram; /'-utvidgning av roten di, stråla,i sanskrit didéti, strålar, osv.; se f. ö.o t er a o. Tyr. - Med avs. på s sommotsvarighet till nyhögtiska z jämför t. ex. sinka3, svicka o. äldre nysvenska (1520 - 1730) säj are, visare(efter nyhögtiska zeiger, se under visare). -Ordet hade förr en vidsträcktare användning ibet. 'pryda' än nu, t. ex. G. G. Tessin:'Hans Maj:t (dsv. Karl XII) ärnade göranågot deraf (dvs. av Brunkeberg) somskulle zira hela Staden'. - Sirlig,Columbus Ordesk.: zirlig -. danska sirlig,från nyhögtiska zierlich, etymol. = ä. nsv.tlrlig, t. ex. en tijrlig jomfru, avColumbus Ordesk. anfört som ett bergslagsord.- Jfr sirat.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt sira

• Kanta 4 bokstäver 4 bokstäver
• Ornamen tal

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller sira

• råglimpa med malt och sirap
• sirap från stammar
• vitkål med tillsats av sirap