sjö

Ordets historia/ursprung

sjö, fornsvenska siö av äldre siör o. (i ort-namn) so-, sce-, se-, insjö, hav, (rinnande)vatten = fornisländska sjör, sjdr, scér, norska s/0m. m., ä. danska si09 sio, sce- ds., danska s0 =got. saiws, insjö, träskmark, fornsaxiska sen,sjö, hav, fornhögtyska séo (ty. see m., insjö, f.hav), ägs. scé (engelska sea, blott i betyd,'hav'), av urgermanska *saiwi-, *saiwa- (nord.spr.), jämför finska lånordet saivo, klartställe på sjön. Dunkelt, trots åtskilligatolkningsförslag. Enl. Zupitza Gutt. s.68 m. fl. av ä. urgermanska *saigwi- (medbortfall av g- före w såsom i t. ex. m ö),w;-avledn. till roten i urgermanska verb *slgan,sippra, glida, sjunka (se signa), o.sålunda i avljudsförh. till fornhögtyska gisig, insjö,träsk; jämför, något avvikande, E. OlsonAppell, sbst. södra 285. Däremot avBezzen-berger BB 27: 144 f. sammanställt medlitau. syvai, saft, m. fl., vartill (medutförlig motivering) H. PeterssonHete-rokl. södra 178 f. Dock enl. Feist snarast ettförindoeur. ord. - I vissa svenska ortnamnuppträder ett Si-, som innehåller ordetsjö (fsv. scé-, se-), t. ex. Si en de, häradi Vstml., fornsvenska Sennda, Seanda; seLindroth Fornv. 1914 södra 185 o. med avs.på ljudutvecklingen under fä. - Omen avljudsform. siw- i norska ortnamn seBugge Ark. 20: 352. - Formväxlingeni ordet beror på olika utveckling iskilda kasus av nomin. *saiwa-, delvisockså på analogisk utjämning; ienskildheter f. ö. omtvistat; se. t. ex. Kock Sv.ljudh. 2: 300 f. o. där citerad litteratur.- Jfr Sjuhundra, Sju- o. Sjökarby,Säbrå, Sam. En del ortn. på Sjöge-,Sjös- innehålla icke appell, sjö utanpersonnamn på fornsvenska Sigh-; se underSig- o. jämför Sjöge s ta (d), Sjös torp.Räf sjö Östergötland är ett fornsvenska Rcefshögh. -Sjöblad (Siö-), nu utdöda adliga o.friherrliga ätter, med namnet (urspr.)från yngre fornsvenska siöbladh, blad av vitanäckrosen, liksom danska soblad o. nyhögtiska seeblaltanvänt som heraldiskt tecken, somingått i åtskilliga nordiska o. tyskasläkters vapen. - Sjöbjörn, E. Carlén1842 (som djurnamn O. Rudbeck 1679),väl efter nyhögtiska seebär eller engelska sea-bear; jämförfranska loup de mer, 'sjövarg' (i svenska sällsynt:sjövarg, sjöulv). - Sjöbuss, Almqvist1838 (-busse); se buss 1. I sammabetyd, förekomma icke sällan olika be-nämningar på sjöfåglar, t. ex. sjöhaneGustaf I, sjöorre Gustaf III, sjöfågel m. m. Jfrförf. Spr. o. st. 16: 65, Å. W:son MuntheSpr. o. st. 17; 35. - Sjöman, 1660,Grubb 1678, ej i fornsvenska = fornisländska sjömadr(sällsynt), danska s0mand, höll. seeman, ty.seeman 1641 (jämför dock fornhögtyska Séman sompersonnamn), ägs. seeman (engelska seaman).I fornsvenska i samma betyd.: skipari (seskeppare). - S j ö s k u m (i s j ö s k u m s p i p a1725 osv.), Linné 1735; jämför nedan, motsv.da. merskum, efter nyhögtiska meerschaum, franskaéciune de mer; med österländsk förebild;jämför turk. kefi-kil, av pers. kef, havsskum,o. gil, lera (E. H. Tegnér Ark. 5: 163):mineralet troddes förr bestå av stelnatsjöskum; jämför Relät. cur. södra 110 (1682).Våmbéry anser, att ordet ytterst berorpå en i Tykland försiggången ombildningav turk. ak-merdzan, vit korall (jämför ZfdW1: 361); mycket osäkert (ZfdW 2: 345,7: 292).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt sjö

• 1852 meter
• anda av entreprenörskap
• anda av samförstånd inom svensk arbetsmarknad
• barbarossa
• bestämning av havsbottnens topografi
• boren
• damfotbollsort
• Duggregn - regn, pöl - ?
• en fisk
• en fisk
• en fågel
• en gryta med potatis
• en längdenhet till sjöss
• en tagghuding
• en typ av dekorationssten
• en vattenväxt
• ett djur
• ett djur
• ett däggdjur
• ett koralldjur
• ett koralldjur
• ett manteldjur
• ett mineral
• ett ormliknande sjöodjur
• ett säldjur
• ett säldjur
• ett säldjur
• fiske på öppna havet
• gammal erfaren sjöman
• går på vatten

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller sjö

• adam sjöng
• allt mindre sjö
• arbetspass till sjöss
• bedrivande av sjöfart
• besjöng petrarca
• bodensjöö
• christer sjögren film
• Dalsjö
• djup sjö i småland
• Djur nära sjö
• Ej sjösäkert
• en hög sjöofficersgrad
• en längdenhet till sjöss
• en signalanordning till sjöss vid dimma
• en sjömilitär underbefälsgrad
• en svensk sjö
• en typ av sjölera
• en typ av sjömanssång
• en typ av sjömärke
• ett ormliknande sjöodjur
• ett sjömärke
• ett spolformigt sjömansverktyg
• europas näst största sjö
• färdas till sjöss
• första james som sjöng
• Förtöjer i sjöbotten
• gammal erfaren sjöman
• Ger sjöfart 3 bokstäver
• gjordes av sjöskum
• gruvplats i östersjön