Vad betyder sjö? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

sjö

uttal: [ sjö: ]

(sjön, sjöar)

Vad betyder sjö?

sjö substantiväven utvidgat om hav
  1. stor vattensamling, insjö
  2. (geografi) större ansamling av sötvatten
  3. ålderdomligt) hav
exempel:
  • grov sjö
  • sjön ligger som en spegel
  • i öppen sjö
  • sjöarna försuras
Snabblänkar

Sammansättningar

  • sjö|rapport

Besläktade ord till sjö

Sjö på engelska

Synonymer till sjö

För fler synonymer se synonymer till sjö

Ordets historia/ursprung

sjö, fornsvenska siö av äldre siör o. (i ort-namn) so-, sce-, se-, insjö, hav, (rinnande)vatten = fornisländska sjör, sjdr, scér, norska s/0m. m., ä. danska si09 sio, sce- ds., danska s0 =got. saiws, insjö, träskmark, fornsaxiska sen,sjö, hav, fornhögtyska séo (ty. see m., insjö, f.hav), ägs. scé (engelska sea, blott i betyd,'hav'), av urgermanska *saiwi-, *saiwa- (nord.spr.), jämför finska lånordet saivo, klartställe på sjön. Dunkelt, trots åtskilligatolkningsförslag. Enl. Zupitza Gutt. s.68 m. fl. av ä. urgermanska *saigwi- (medbortfall av g- före w såsom i t. ex. m ö),w;-avledn. till roten i urgermanska verb *slgan,sippra, glida, sjunka (se signa), o.sålunda i avljudsförh. till fornhögtyska gisig, insjö,träsk; jämför, något avvikande, E. OlsonAppell, sbst. södra 285. Däremot avBezzen-berger BB 27: 144 f. sammanställt medlitau. syvai, saft, m. fl., vartill (medutförlig motivering) H. PeterssonHete-rokl. södra 178 f. Dock enl. Feist snarast ettförindoeur. ord. - I vissa svenska ortnamnuppträder ett Si-, som innehåller ordetsjö (fsv. scé-, se-), t. ex. Si en de, häradi Vstml., fornsvenska Sennda, Seanda; seLindroth Fornv. 1914 södra 185 o. med avs.på ljudutvecklingen under fä. - Omen avljudsform. siw- i norska ortnamn seBugge Ark. 20: 352. - Formväxlingeni ordet beror på olika utveckling iskilda kasus av nomin. *saiwa-, delvisockså på analogisk utjämning; ienskildheter f. ö. omtvistat; se. t. ex. Kock Sv.ljudh. 2: 300 f. o. där citerad litteratur.- Jfr Sjuhundra, Sju- o. Sjökarby,Säbrå, Sam. En del ortn. på Sjöge-,Sjös- innehålla icke appell, sjö utanpersonnamn på fornsvenska Sigh-; se underSig- o. jämför Sjöge s ta (d), Sjös torp.Räf sjö Östergötland är ett fornsvenska Rcefshögh. -Sjöblad (Siö-), nu utdöda adliga o.friherrliga ätter, med namnet (urspr.)från yngre fornsvenska siöbladh, blad av vitanäckrosen, liksom danska soblad o. nyhögtiska seeblaltanvänt som heraldiskt tecken, somingått i åtskilliga nordiska o. tyskasläkters vapen. - Sjöbjörn, E. Carlén1842 (som djurnamn O. Rudbeck 1679),väl efter nyhögtiska seebär eller engelska sea-bear; jämförfranska loup de mer, 'sjövarg' (i svenska sällsynt:sjövarg, sjöulv). - Sjöbuss, Almqvist1838 (-busse); se buss 1. I sammabetyd, förekomma icke sällan olika be-nämningar på sjöfåglar, t. ex. sjöhaneGustaf I, sjöorre Gustaf III, sjöfågel m. m. Jfrförf. Spr. o. st. 16: 65, Å. W:son MuntheSpr. o. st. 17; 35. - Sjöman, 1660,Grubb 1678, ej i fornsvenska = fornisländska sjömadr(sällsynt), danska s0mand, höll. seeman, ty.seeman 1641 (jämför dock fornhögtyska Séman sompersonnamn), ägs. seeman (engelska seaman).I fornsvenska i samma betyd.: skipari (seskeppare). - S j ö s k u m (i s j ö s k u m s p i p a1725 osv.), Linné 1735; jämför nedan, motsv.da. merskum, efter nyhögtiska meerschaum, franskaéciune de mer; med österländsk förebild;jämför turk. kefi-kil, av pers. kef, havsskum,o. gil, lera (E. H. Tegnér Ark. 5: 163):mineralet troddes förr bestå av stelnatsjöskum; jämför Relät. cur. södra 110 (1682).Våmbéry anser, att ordet ytterst berorpå en i Tykland försiggången ombildningav turk. ak-merdzan, vit korall (jämför ZfdW1: 361); mycket osäkert (ZfdW 2: 345,7: 292).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt sjö

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller sjö

Exempelmeningar som innehåller sjö

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Området kring Gotlands största sjö, Bästeträsk, är även ett vattenskyddsområde.
  • Den sjö där begravningen skulle hållas.
  • När jag har varit ute och kört så har jag till exempel tänkt att köra ner i en sjö eller in i en bergvägg, berättar Ingela.
  • Därinne stod nu en kuliss med stora hängbjörkar och en blå sjö i halvmörkret ; hon kunde knappt urskilja den genom fönsterrutan.
  • Siljan är en märkvärdig sjö genom sin förmåga att uppfånga och sammanfatta och åskådliggöra himlen.
  • Lidköping ligger söder om Sveriges största sjö Vänern.
  • SJÖ.
  • De vill ha samma laddare oavsett mark, sjö eller luft.
  • Utanför tjöt en full storm och durken krängde under deras fötter när Deutschland rullade i grov sjö.
  • — Låt oss försöka, om icke den friska sjö- luften kan göra dig godt, föreslog hon.
  • De vill bara ha ett säkert ställe att, ja, liksom döda mig och släppa mig i en sjö eller gräva ner mig någonstans.
  • Så försöker vi hitta en annan sjö. "
  • AUGUST SJÖ †.
  • En frusen sjö räknas nämligen som terräng på vintern.
  • Från början hade det där varit en grund sjö, som så småningom växt igen.
  • Det var de sista åren, ganska nära en sjö eller om det var en flik av Östersjön.