skruv

Ordets historia/ursprung

skruv (i betyd, 'schraitbe'), Var. rer.1538 = norska skruv, danska skrue, från mlty.schruve = medellågtyska (från 1100 till Luther) schrube(iy. schraube);från urgermanska spr.: fornfranska escroe ( franska écrou),varav engelska screw. Av mycket omtvistato. alltjämt dunkelt urspr. Knappastmed Baist (se Kluge) lån från latin scröfa,so (såsom spän. puerca, skruvmutter,från latin porca, so; jämför liknandemetaforer under bock o. ram m). Snarastinhemskt germ.: om olikatolkningsförsök se Falk-Torp under skrue, jämtelitteraturen hos samme förf. södra 1545,ävensom v. Friesen Mediagem. södra 83. -Ovisst, om besläktat med de sinsemellansamhöriga svenska dial. skruv, tratt på kvarn(i denna betyd, kanske tillhörande riks-spr.), strut, brudkrona, takås därspärrarna mötas, äldre nysvenska (1520 - 1730) skruf, mössa m. m.,fsv. skriiver, biskopsmössa, sannol.dessutom : konisk bikupa av bark som ut- jhängdes å träd i skogen (se Liden Ark.27: 264 f.), bicerghskruver, bergstopp,isl. skruf n., stack, hög, nisl. skrufr,hårtofs, norska skruv n. o. m., topp, ett slagshuvudbonad, hög av nekar, danska skrue,kvarntratt, torv- eller sädesstack, alltså iallm. om föremål av topp- eller huvlikform, vilka ord i sin tur niöjl., medPersson Indog. Wortf. södra 179, äro besl.med grekiska koryphé, spets, huvud (ie.*(s)korubh-, *(s)krubh-; se koryfé), el.,enl. andra, med de under skrov lanförda nord. orden för 'skrymma' o. d.(i så fall med en betyd.-skiftning av'resa sig i vädret' eller dyl.). Till dennasenare ordgrupp hör väl skruv ismåländska ortn., omnämnda av förf. Sjön.1: 545, t. ex. Gilje-, H ö ka-, Långa-,T i ka skruv, väl syftande påterrängförhållandena; jämför Lindroth Värendsbebygg, södra 20 f.; dock i enskildheter oklart.- Ha en skruv lös, mostsvarande i danska, efterty. bei ihm ist eine schraube locker, jämförda. forskruet, vriden. - Skruvad, omstil, jämför nyhögtiska geschrobeuer, geschraubter(stil). - Ställa sina ord påskruvar, mostsvarande i danska, efter ty., dvs. ställadem så löst att de kunna ändras. -Skruvmutter, Dagl.Alleh. 1793:-muttrar; tidigare o. ofta även senare:skruf-mor 1706, skrufmoder 1711; Sahlstedt1773: skrufmorar plur., jämför 1902:skrufmoder, med avs. på kanon = da.skrue-moder eller -mutter, efter ty.schraube-mutter, jämför ä. nyhögtiska das mutterlein einesschrauben, dvs. 'skruvens lilla mamma',ävensom danska matrik (väl efter ett ty.diminutivum). - Ordet upptogs förr iordb. som mask., ehuru sammansattmed ett ord för 'moder'. - Jfrpärle-mo(r) jämte dial. pärl(é)multer.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt skruv

• alltför högt spänd
• en typ av simhopp
• ett handverktyg för skruvning
• ett äldre tortyrinstrument
• få att rotera
• rotation av boll i slagriktningen
• Svårfångad boll
• vrida runt skruv

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller skruv

• en skruvnyckel
• ett handverktyg för skruvning
• har skruvad tand
• palla i skruv
• Skruva upp
• Skruva upp 3 bokstäver
• skruvhornsantilop
• slås med skruv
• stycke med gängat hål för skruv
• vrida runt skruv