Vad betyder sol? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
sol
uttal: [ so:l ]
(solen, solar)
Vad betyder sol?
sol substantiv- den starkt lysande himlakropp som jorden får ljus och värme av
- solsken
- astronomi relativt vanlig typ av gul stjärna, särskilt om planeter kretsar kring denna, och speciellt ofta om stjärnan som jorden kretsar kring, då vanligen i bestämd form solen
- solsken; det att en sol (synligt) lyser (vanligen sett från en planet), själva ljuset eller område som blir belyst av solsken
- (musik, oböjligt) en stavelse som används vid solmisation för att representera den tredje tonen i en durskala
- nordisk mytologi en asynja inom nordisk mytologi som för solens vagn över himlavalvet, dotter till Mundilfare och Natt och syster till Måne
exempel:
Snabblänkar- solen skiner
- sol och skugga
- sitta i solen
Sammansättningar
- vårsol
Besläktade ord till sol
- absolut
- absolut
- absolutism
- absolutist
- aftonsol
- barnsoldat
- barnsoldater
- bensol
- brandsoldat
- eftermiddagssol
- eukalyptusolja
- fn-soldat
- frälsningssoldat
- gasol
- gerillasoldat
- isolera
- isolera
- isolerad
- isolering
- isolering
Sol på engelska
Ordets historia/ursprung
sol = fsv., danska = fornisländska söl f., gotiska språket saniln. (det gotiska språket ordet närmast av *söil medbortfallet w), av urgermanska *söivil- (~ul,*sowl-t; med bortfall av w i nord. spr.)= ic. *sänel- i latin söl m. (ital. sole, spän.so/, men franska soleil av dimin. *söliculus),grek. (li)élios (med avledning -zo), litau.sdnlé f.; jämför fornslaviska sliimce, sol (stam:*siiln-); i kelt. spr. ( forniriska silil) även 'öga'(noanamn? Meillet); avljudsformer tillsanskr. sära-,'sol, o. svar-; jämför det got.runnamnet sugil = ägs. sigel, medomstritt g; rot besläktat med den i västgerm.spr. allmänna stammen sun- i nyhögtiska sonneosv., kanske, med H. Pedersen, bådastammarna från en heteroklitisk böjningie. *sän-el, genit. *sn-n-és (se söndag o.Sonfjället), o. med sval; egentl.: denlysande; alltså samma grundbetyd, somt. ex. latin liuia, måne (se ljus). Attbeteckningarna för 'söl' i indoeur. spr.i regel äro fem. eller mask. visar väl, medMeillet Lingu. histor. södra 220 f., på attden uppfattats som ett personligt väsen.- Om sam ma n södra dräng-, p ig-, natt-söl i betyd, 'måne' se d. o. - Intetnytt under solen, jämför Sal. Pred. 1:9.- Solfjäder, Åbo 1632: 'l quines soollfieder', Oxenst. brefv. 1637; synes varaen speciellt svensk bildning:grannspråken ha i stället beteckningar som utgåfrån ord för 'vifta, fläkta', såsom danskavifte, nyhögtiska wedel (till wedeln, vifta), engelskafan (från latin vannus, se vanna), franskaéventail (till éventer, utsätta för vinden,till latin ventus, vind), jämför även nyhögtiska fächer(väl till [an]fachen osv., dock enl.somliga ett latin lånord), förr också:sonnenfacher. O. v. Dalin bildar skämts,beteckningen lurgevär. - Solsicka, sydsv.dial., Chrysanthemum segetum = danskasolsikke, Helianthemum, angelsaxiska eller fornengelska solsece,efter latin solsequium (-quia; franska souci),egentl.: som vrider sig eller följer solen,till sequi, följa. Jfr solvända. -Solstånd (sommar-, vinter-), om solens(skenbara) stillastående,(vid sommar- o.vintersolståndet), 1580-t. = mhty.sonnenstant, holl. zonnestand, liksom mhty.sonnenstandung o. de besläktade isl.sölstaða, medellågtyska (1200 - 1500) sunnestat, angelsaxiska eller fornengelska sunstedeövers. av det likaledes besläktade lat.solstitium (av -stat- till stare, stå). Medannan bild, om solens skenbaravändning vid vändkretsarna, svenska dial. solvarv(jämför skån. solvorr, om de dagg- el.regnfläckar, som uppkomma på de vävar,vilka ligga på bleken under denna tid),isl. sólhvarf, danska solhverv, till germ.*hwerfan, vända eller vrida sig (se värva),o. varv (fsv. sölhvarf betyder'solförmörkelse', till samma verb i betyd.'försvinna'); vidare medellågtyska (från 1100 till Luther) sunne(n)wende(ty. sonnenwende), ä. holl. zonnenwende,till vända; se även under tropik.Ags. sungihte n., ä. nyhögtiska sonngichten, hörtill medellågtyska (från 1100 till Luther) giht (osv.), gång, resa (tillgånga, jämför fornhögtyska gingên, följa efter); no.solhov, egentl.: solens stigande, är enavljudsform till häva. — Solsvärta,sv. dial., koltrast, se d. o. — Solvargi uttr. grina som en solvarg, egentl.:gapa stort (se grina), 1753 o. sannol.redan Härnösand 1661 i öknamnetSolewargh, till svenska dial. solvarg, ävensolulv, vädersol, bisol = danska dial. solulv,jämför engelska sundog om likartade fenomenävensom nisl. vera i úlfakreppu, dvs. 'iulvaklämma'. I anslutning till dengamla mytiska föreställningen, att solenförföljes av en glupande ulv, som sökeruppsluka henne. Sådana solvargar äroSkǫll o. Hati, som enl. den poet. Eddan(Grimnism. 39) följa efter solen,ävensom Fenrisulven, vilken enl.VafÞruðnismál 47 en gång blir hennes bane.Samma folktro finnes (eller har funnits)hos tyskar, rumäner o. slaver. Ävenen mängd indian- o. negerstammar tro,att solförmörkelser orsakas av ettvidunder, som uppslukar solen. —Solvända, växtsl. Helianthemum,Franckenius 1659 (-wenda, -wende), mostsvarande ä.da. solvende, norska solvendel, holl.zonnewende, medellågtyska (från 1100 till Luther) sunnewende (ty.sonnenwende), till vända, alltså: som vändersig efter solen; jämför de likbetyd, ä. da.solvirvel (till urgermanska *hwerfan, vända el.vrida sig, o. virvel), medellågtyska (från 1100 till Luther) sunnenwerbel(ty. sonnenwirbel), franska tournesol, grek.(h)ēliotrópion (till (h)ēlios, sol, o. trépō,vänder, se trop; jämför svenska växtn.heliotrop), ävensom under solsicka. —En avledning på urnordiska -ia av sol ärsv. dial. annsöles, motsols, fornsvenska andsölis(-sȳlis) = fornisländska andsølis; till an- 2, emot.— Om ordet i ortn. se följ. o. Solna.Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt sol
- Aiks hemstad
- anordning att fläkta sig med
- anordning för tillgodogörande av solenergi
- aria för placido domingo
- Avskildhet
- avskärma från kontakt
- beräkna okända sidor och vinklar i
- bil som delvis drivs med solceller
- bränd av solen
- bärande järn
- celler som belyses
- dans dansad av en person
- de sjungs ensamt 6 bokstäver
- Den kan driva
- Den kan driva 8 bokstäver
- det att sola
- en jordmån
- en maträtt
- en olja med frisk smak
- en oljeprodukt som används som bränsle
- en pastej av smördeg med fyllning
- en segelbåt
- en svensk stad
- en tänkt sol
- en växt
- en ädelsten
- Ensamt
- ensamt infattad eller ovanligt stor ädelsten
- ett desinfektionsmedel
- ett giftigt ämne i potatisväxter
Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller sol
- absolut högsta nivå
- anordning för tillgodogörande av solenergi
- balettdansör som inte utför solopartier
- bil som delvis drivs med solceller
- bränd av solen
- det att sola
- där skimrar templet nu i solen
- en sorts armé av legosoldater
- en tänkt sol
- en vandring i solen
- ett ämne med god värmeisolerande förmåga
- explosioner i solens atmosfär
- exponera kroppen för solljus
- fords solo
- Formade tennsoldater
- fotocell som omvandlar solljus till elektricitet
- Får man i motsol
- förbud för soldat att lämna kasernförläggningen
- gas som strömmar ut från solen
- Hade de på höstsol
- har vi sol i
- i motsatt rörelseriktning mot solens
- i samma rörelseriktning som solen
- indisk soldat
- isolerad grupp eller enhet
- isolerad ledning för anslutning till elnätet
- isolerande kropp eller ämne
- Kan ha parasoll
- Kan ha parasoll 8 bokstäver
- komposition för solopiano
Exempelmeningar som innehåller sol
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- » Sol y sombra, sol y sombra, caballero ! » Sol och skugga !
- Sol kom – sol försvinn. När solen infunnit sig ber de sörjande att solen åter skall försvinna.
- 205 Sol kom – sol försvinn frost kom – frost försvinn.
- Sol kom – sol försvinn. 596 Mönstret upprepas genom strofen.
- 140 Sol kom – sol försvinn ( 463 ) frost kom – frost försvinn.