Vad betyder spets? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

spets

uttal: [ spet:s ]

(spetsen, spetsar)

Vad betyder spets?

spets substantiv
  1. genombrutet trådarbete (i bandform)
exempel:
  • virkad spets
spets
  1. den punkt där sidorna hos något avsmalnande möts; även området närmast ena kortsidan av något avlångt
  2. hundar individ tillhörande en grupp av hundraser, som har den karakteristiska kilformade skallen, upprättstående, spetsiga öron och kraftig svans som bärs ringlad över ryggen
  3. en typ av tunna, genombrutna, mönstrade textilier
Snabblänkar

Sammansättningar

  • pennspets
  • bomullsspets

Besläktade ord till spets

Spets på engelska

Synonymer till spets

För fler synonymer se synonymer till spets

Ordets historia/ursprung

spets, t. ex. Johan III 1574: 'ennSpedz på S:té Jlians Kircke', i ä. nsv.o. ä. svenska ofta spits, t. ex. o. 1580:'Spit-zen på axet' o. ännu Lindfors 1824 medhänvisning till spets; dessuton spess,späss, spiss, mostsvarande danska spids, från ty.:mhly., nyhögtiska spitz, spitze ( fornhögtyska spizza),varifrån även medellågtyska (1200 - 1500) spitze, spisse; jämteadj. fornhögtyska spiz(z)i, spetsig, nyhögtiska spitz,varifrån medellågtyska (1200 - 1500) spitz, spis o. äldre nysvenska (1520 - 1730) spits,spets, spetsig; av urgermanska *spitja-, besl.med spett (se f. ö. d. o.). Uttalet mede i nsv. kan bero dels på inverkan frånspett o. dels på de i ä. svenska (o. delvisännu i dial.) förekommandeparallellerna vett o. vitt (jämför Kock Sverige ljudhist.1: 40). För härledningen av spets frånspitz talar också växelformerna med-e-till äldre nysvenska (1520 - 1730) spits, spetsig. Möjl. har docki nsv. spets också ett annat orduppgått, iiäml. fornsvenska spetz (spe(e)s(s)), spetsav en slagordning o. d., som till bet)^.överensstämmer med det nämnda mlty.spitze, men vars e väl måste förklarassåsom påverkat av ett etymologiskt skiltord, fornsvenska spetz, pik (jämför t. ex. gamlabibelövers, 'med jern och spels' 2 Sam.23: 7), från medellågtyska (1200 - 1500) spétze, spése, speisse,sannol. (med Tamm Fonet, kännet. s.47) en på högtyskt inflytande beroendesidoform till medellågtyska (1200 - 1500) spét = medellågtyska (från 1100 till Luther) spiezosv. (= det inhemska spjut; se d. o.),men enl. Falk-Torp (under spid) av ie.*spoidtä- en avljudsform till spett; detsenare föga troligt. Jfr (delvisannorlunda) Noreen V. spr. 3: 207 n. 6, 513.- Bjuda någon spetsen, mostsvarande idanska, efter nyhögtiska einem die spitze bieten, egentl,om värjspetsen, jämför vor die spitze f or der n,utmana till duell. - Spetsborgare(egentl, till nyhögtiska spiess = spjut), seunder kälkborgare. - Spetsbov,Möller 1755 - danska spidsbub, från ty.spitz-biibe, o. 1600 om maroderande o.bedrägliga landsknektar, alltså till bnbe ibetyd, 'knekt' (se bov), jämför ä. nyhögtiska spitz-knecht ds.; möjl. ombildning av ä. ty.spiessbube, pikbärare (till spiess = sp j u t)i anslutning till ä. nyhögtiska spitz, slug,förslagen (jämför följ.). I äldre nysvenska (1520 - 1730) ocksåspets-buk detsamma - Spetsfundig, hos t. ex.Stiernhielm: skarpsinnig == ä. da.spids-fundig, danska spidsfindig, från ä. ty.spitz-fändig, nyhögtiska spitzfindig, till ä. nyhögtiska spitz,slug, förslagen (varav äldre nysvenska (1520 - 1730) spits ds.),o. en bildning av finna (jämför fund,fynd). - Spetsglans, Antimoniumcrudum, jämför äldre nysvenska (1520 - 1730) spiss(é)glas o. 1640 =da. spidsglans, ä. danska spidsgias; felaktigövers, av nyhögtiska spiessglanz, ä. ty.spiess-glas, av medellågtyska (från 1100 till Luther) spizglas, till spiz, bl. a.:splittra, skärva, med syftning påmetallens utseende o. de spetsigaglänsande plan, som uppstå i brottet. -Spetshund, Dagl. Alleh. 1808, nu vanl.spets, jämför t. ex. Gederborgh 1810:'spetsar med sina tjocka halsar och hvassaöron' - danska spids(hnnd), från ty.spilz-(hund).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt spets

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller spets

Exempelmeningar som innehåller spets

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Spets på betygen var man kan få en spets, du har legat i ordentligt.
  • 33-åriga Rebecca Spets tog med sin 27-åriga lillasyster Elina Spets på en utflykt till Kungsbacka.
  • - En bredd ger en spets och en spets ger också så småningom en bredd, många inspireras av idrottarna och börjar kanske idrotta själva.
  • Men i kartongen med julsaker låg inget vitt linne med spets runt kragen.
  • Ditte kastade sig i vattnet med händerna i spets.
  • I ett modernt stridsflygplan är allting satt på sin spets.
  • Det filantropiska kunskapsargumentet bör dock inte drivas till sin spets.
  • Frågan om en utredning av krisbarometern kom samtidigt att ställas på sin spets.
  • Hur subjektet sköter sitt förhållande till andra i frågan ställs på sin spets.
  • I dokumentärer från 1970-talet är det här realistiska sättet att berätta särskilt tydligt, nästan drivet till sin spets.
  • Rubrikens spets pekar ner mot texten vilket ju är rubrikens egentliga syfte.