strand

Ordets historia/ursprung

strand = fsv., danska, ägs., engelska - mlty.,sen medellågtyska (från 1100 till Luther) stranl (-d-; nyhögtiska strand,havsstrand); ett speciellt urgermanska ord,avljuds-form till isl., norska strind, sida, remsa (seStrindberg); f. ö. omstritt. Väl medPersson IF Anz. 12: 17, Indog. Wortf.s. 450 f. m. fl. till ieur. roten ster,utbreda, i latin sterno (jämför stråt), grek.störnymi (jämför strategi) osv., vartill ävenmir. srath, strand, fornslaviska stråna (av*stornä), sida, trakt; jämför strå, stråle,strö. - Parallellismen strand : strind~ ra 11 d : norska rinde, bergsrygg, ärsäkerligen tillfällig. Ordet är nämligen ej,såsom stundom antagits, besläktat medrand (i så fall av urindoeuropeiska sr-); jämför de förvisso befogade invändningarna mot den n ao. vissa andra sammanställningar av ordpå sir- o. r- hos Persson Indog. Wortf.s. 453. - Härtill verb stranda, väl frånmlty. stranden; i ä. danska strande m. m.även 'nåstranden' (liksom landa : lan d).- Strandrulling, större str.,Aegia-lites hiaticula, o. mindre str., Aeg.canti-anus, Holmgren även: sandrulling(Zet-terstedt 1822 m. fl.), närmast om denförra, med syftning på hans livligaflygrörelser; f. ö. en av de få dcverbativabildningarna på -ing, jämför fågeln, dop-p ing (kanske dock närmast en ellipstill svenska dial. doppnäbb osv.), ävensomt. ex. s j al v sp il Ii n g, s n öp i n g. Endel andra beteckningar förstrandrul-lingen syfta på lätena t. ex. (utom detriksspråkliga strandpipare) svenska dial.tillä, tillika, (ska.) tullare (det senaresannol. skämtsam ombildning efter el.anslutning till ska. tullare,tulltjänsteman), norska strandryle (till ryla, om olikaläten). - Strandskata, Sverige Nilsson1858, väl från danska strandskade', medsyft-ning på den om skatan påminnandefärgskruden. En annan beteckningar tjäll 2.- Strandsätta = danska strandsatte,egentl, bildlig användning av fornsvenska * strandsceiia(i slrandscelning, strandsätter), lagspr.:låta ngn sitta på stranden (genom attolovligen tillgripa hans båt); alltså avungef. samma slag som isolera till i tal.isola, ö. - Ett allmänt västgerm. ordför 'strand' är annars medellågtyska (1200 - 1500) över, ty.ufer (ej i sydty.), ägs. o/er, av urindoeuropeiska *äper-,vartill avledning *äper-io-s i grekiska åpeiros(dör.), épeiros, strand, fastland; jämförarmen, aphn. Se f. ö. H. PeterssonHe-terokl. södra 43.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt strand

• där hav möter land
• en fågel
• en växt
• en växt
• en växt
• ett gräs
• Generering 9 bokstäver
• Plage
• Plage 9 bokstäver
• stärkt allemansrätt vid vatten
• tillfälligt besök i land
• vid voxnan
• överge i fara eller nöd

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller strand

• Blomstrande
• Blomstrande 5 bokstäver
• brant backe eller strandsluttning
• bucks första dag på dyeas strand
• en sjukdomsalstrande kulbakterie
• Gullstrand
• går från strand till strand
• mästrande anmärkning
• Strandsatt tv-serie
• strandsyn
• strandört
• utbyggnad från strand
• vågsvall vid strand
• överföra sjukdomsalstrande bakterier eller virus