stubb

(stubben)

Vad betyder stubb?

1. (kollektivt) korta skäggstrån
2. (kollektivt) kvarstående nedre delar av skuren säd
3. programmering ofärdig kodsnutt som mall att bygga vidare på, t ex en funktion som enbart returnerar sitt argument; början på t ex ett dokument eller en artikel
4. åunder)kjol
5. (i uttrycket rubb och stubb) alltihop

Exempelmeningar som innehåller stubb

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Till sist var den alldeles försvunnen och det var bara att braka på bland stubb och sten och blåbärsris.
• Men det är intressant att se hur mycket halm man lämnat efter sig på åkrarna och så lång stubb.
• Det var ju intressant att höra att du har bestämt dig för att kasta ut rubb och stubb i det här rummet.
• Rubb och stubb antecknade hon.
• Han strök sig frånvarande över kindernas gråa stubb, som om han försökte förstå sig själv och var osäker på sig själv.
• Det var vinter, det nysådda vetet sköt upp som en grön stubb.
• Han var obestämbar, mellan trettiofem och fyrtiofem år med en begynnande flint som han stolt framhävde genom en borstig stubb.
• Någon ordnade en utställning i Luleå, hon kallades en naturbegåvning och fick sälja rubb och stubb.
• Så här års gick de flesta fångarna i bara särken, kalla dagar kunde de som så hade ta på en tröja och en stubb.
• Då hade du vetat att sånt gör man inte herrskapsklädd i kofta och stubb.
• Han tog fast henne, satte sig på en stol, la henne på magen över knäet och drog upp hennes kjortel och stubb över baken.
• Till en av dessa utställningar kom skönhetsprästinnan Helena Rubinstein - det var i London - och köpte allt, rubb och stubb.