stå

Ordets historia/ursprung

stå, fornsvenska sta = danska staa = fsax., fornfrisiska ,fornhögtyska s/d/?, medellågtyska (från 1100 till Luther) sten (ty. stehen), germ.rot sta; vid sidan av s tån da, numerabl. i högre stil, fsv., fornisländska ståndet, ä. da.stande = got., fsax., ägs. standan (eng.stånd; engelska stay däremot från fornfranska ),fornfrisiska stonda, med presentiskt nasalinfixtill urgermanska stap, stad i fornsvenska part. pf.sta-pin (jämför stanna), vanligast dockstandin, o. fornisländska sladinn samt, med avljud,fsv. ipf. stöp, gotiska språket stöp osv. le. rotst(h)ci i latin sto (av *stäiö, y-presens),står, äldre även: ställer (jämför stab e l,stans 1), forniriska tan, är, f slav. sta j q,ställer mig, litauiska stöjås ds., gotiska språket slöjan(pret. stämda), döma, egentl.: fastställa(jämför samma betyd.-utveckl. i dom, döma)osv., samt reduplicerat i latin sisto, ställer,grek. (h)istemi, ställer, san skr. tisthati,står, osv. - Kausativum (till standan):isl. stöda, komma att stå fast, stadfästa.- Komma att stå ngn dyrt, möts v.da. komme en dyrt (til) ät staa, jämför ty.einem teuer zn stehen kommen, till fsv.sia, kosta, t. ex. swa mykyt staar lh(et)mik sielfiuom, mlty., medellågtyska (från 1100 till Luther) slån ds., jämförsv. huset står honom i många kronor,motsv. i da.; ävensom latin stare i sammabetyd, (se kosta). - Stå efter, traktaefter o. d., fornsvenska standa ceptir - fornisländska standaeptir, danska staa efter, möjl. efter mit)7.stan na, med motsvar. i t)r. - Stå iGuds hand, mostsvarande i danska o. ty., jämförlat. esse in manu alicnjns ävensom grek.(Horn.) 'det ligger i gudarnas knän,sköte'. - Stå illa, väl till, jämför yngre fsv.(1512): 'ber . . står alstinges well till',motsv. i fornisländska o. da.; i det äldre fornspr.utan prepos.: fornsvenska wcel medh honnmslåar Rimkr., fornisländska slendr illa, jämför nyhögtiska essteht schlechl osv. - Med det enkla ståuttrycktes i äldre tid, t. ex. Bib. 1541,sammans, anstå, bestå, påstå ('egabestånd') m. fl. - Av sammansättningarjämför i det föreg, under förstå o. påstå.Betr. bestå, med en rikbetyd.-utveckling, må blott anmärkas, att denmoderna betyd, 'bjuda, spendera' utgår frånden av 'stå för kostnaderna'; om enannan användning av samma ord se underpåstå. - Nsv. stog i talspr., ColumbusOrdesk. 1678, beror på anslutning tillt. ex. dog, log, som f. ö. själva ärosekundära i st. f. do, lo. Gustaf II Adolf1615 har slogo. - Se f. ö. de besl. stånd,ståndare, stånka, stund, stad,stadig, stadga, stanna, städ, städja,-s ta des, städse, stod, sto, s töj a, stol,stomme, stor, l i k s t o l, stuva 2, s t ö d,stödja, stötta, styra, styre, stör,stall, ställa (osv.), stilla, ävensomt. ex. stapel, stav o. under Vadstena.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt stå

• 1852 meter
• Distanser
• finnas ännu
• Har tre nivåer
• kyrkligt krig
• Lastvagnar
• Låtit bli 7 bokstäver
• Mycket tålig 9 bokstäver
• mätsticka förr
• Ok som bär 8 bokstäver
• regal lagerbyggnad
• restera
• Riddarkrig 7 bokstäver
• sägnernas krigare
• ulf elfving bok
• Vänta 5 bokstäver

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller stå

• atmosfäriskt tillstånd
• består av 50 delar
• böjlig stång
• djurbestånd
• drar påstår
• Dvallikt tillstånd
• eländigt tillstånd
• en motståndets man
• engelsk stålstad
• fenomens tillstånd
• Framstående 6 bokstäver
• fristående gymnastik
• föreståndarinna på slott
• förestår geisha
• Förståelse 3 bokstäver
• Ger stål glans
• Hetsigt tillstånd 6 bokstäver
• häståkomma
• häståkomma 6 bokstäver
• kan stå för man 2 bokstäver
• kan vatten stå
• kruståtel
• liten flaggstång på fartyg
• minskade luftmotståndet
• mäter avstånd
• mäts vattenstånd med
• oförståndig
• otäckt tillstånd
• Papper där det står rätt på 5 bokstäver
• petit choux stång