Vad betyder sväva? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

sväva

uttal: [ ²sv'ä:var ]

(svävade, svävat, sväva, svävar)


Vad betyder sväva?

sväva verbbildligt "vara obestämd"
  1. hänga i luften
  2. färdas i vakuum eller gas (normalt en atmosfär), oftast utan egen framdrivande kraft (jfr. flyga)
exempel:
  • ett svävande svar
Snabblänkar

Sammansättningar

  • svävfarkost

Besläktade ord till sväva

Sväva på engelska

Synonymer till sväva

För fler synonymer se synonymer till sväva

Ordets historia/ursprung

sväva, Prytz 1622 (rim: bäffuar), Lex.Linc. 1640, Spegel Gl. 1712, fornsvenska svcéva,= danska svceve; från medellågtyska (1200 - 1500) sweven, fornhögtyskaswebén (ty. schweben), av urgermanska *swibéni avljudsförh. till urgermanska st. v. *swlban(varom se svivel) o. dess kausativ no.sveiva III samt till fornhögtyska sweibön, sväva,nisl. sveifa detsamma I. - Ordet kan ej direktförbindas med äldre nysvenska (1520 - 1730) swefwa Bib. 1541(Luther: schweben; jämte ipf. sweffde),Schroderus Gom. (omswefwande),Spar-man 1642 osv. Formellt, men icke tillbetyd, motsvarar detta det nyss nämndano. sveiva; åtminstone delvis utgår detdock nog i stället från nyhögtiska schweifen (av*sweipan, se under svepa) o. harantagit v i st. f. f(f) i anslutning till sväva.Enl. Tamm Spr. o. st. 2: 221 har detsedermera, med ombildning även avvokalen, uppgått i det från Hy. lånadesväva, atm. i vissa bildl. betyd. ss.sväva ut, utsväva.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller sväva

Exempelmeningar som innehåller sväva

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • – Det är lätt att sväva iväg istället för att vara närvarande och lyssna.
  • Ute i det bländande ljuset, där gatstenen nästan tycktes sväva, kom ett äldre par i sakta mak.
  • Ensam i lokalen fortsatte Somogyi Imre att sväva i luften ovanför bygelhästen.
  • " Byt ", sa Lotta och alla bytte redskap utom Somogyi Imre som fortsatte sväva över bygelhästen som knappast alls såg ut som en häst.
  • En varm och glittrande känsla av att sväva.
  • Boken sväva tyngdlös framför ansiktet.
  • Det upplösta landet Tjeckoslovakiens ande tycks sväva över partiet.
  • Det sög i maggropen på Felix men det var inte obehagligt utan bara härligt att sväva som en fågel högt över trädtopparna.
  • Navelsträngen kunde vara klämd och barnet sväva i livsfara.
  • Enligt Migrationsverket ville man ha en snabb process för att medarbetarna skulle slippa att sväva i ovisshet under lång tid.
  • Kalle var i sitt esse, han kunde nu verkligen få sväva ut i desktop publishing.
  • Att möta Mästaren skulle ju vara som att sväva.
  • En svag gyllene rök tycktes skälvande sväva mellan den bländande blå himlen och den av hetta försmäktande jorden.
  • Han tog fram fågelboken och läste ur den för att få litet hjälp : han kände att han kanske annars riskerade att sväva ut.
  • Tummen stod hela tiden bredvid, med blygsel i det lövtorra ansiktet ; och som om hon själv var den som matades, när vällingskeden sväva.