syn

Ordets historia/ursprung

syn, fornsvenska syn f. = fornisländska sjön, danska syn(n.; i forndanska också sinn), gotiska språket siuns, fsax.siun, ägs. sien, av urgermanska *se(g)wni-,bildning på avledning -ni, med Verncrskväxling, till *sehwan, se (jämför t. ex. bön av*bö-ni-); med avljudsformen germ.*sa(g)w-ni- i medellågtyska (från 1100 till Luther) seltséne, sällsam (se d. o.).- Med avs. på det vulg. syn i betyd,'ansikte' ('röda i synen' t. ex. DalinsÅrg., enl. Weste 1807 familjärt) jämför fsax.(ge)siun detsamma eller litauiska veidas, ansikte, tillveizdé'ti, se, eller grekiska öpsis till urindoeuropeiska o/i",se (jämför panoptikum o. öga); romarnasöra, ansikte, innehåller däremot ett ordför mun: ös (genit. öns). I dennabetyd, även sy ne n. t. ex. 1722, Wallin1849, P. Hallström 1896, Ahrenberg 1908(osv. i Finnl.); möjl. efter anlete, an-sikte, tryne osv., men snarast = fsv.sy ne n., beskådande = fornisländska sym, avledn.av syn; jämför danska syn n. o. se f. ö. nedan.- Komma till synes, ungt uttr., äldsti tidn.-spr. o. hos sydsvenska förf., SD1894, VL 1895, J. Paulson 1895,sedermera även GHT 1898, Sclmck 1898, S.Lagerlöf 1899 osv.; jämte komma tillsyne PT 1896, Elkan 1899; från da.komme till syne (hos syclsv. förf. medpåverkan från ska. dial.) o. sålundaknappast en direkt fortsättning av ä. n s v.komma uti syne 1708, jämför vara til(l)syne KarlIX 1588, o. 1750 o. fornsvenska W sy nes v. til sy nei olika förb.; till fsv, syne n.,beskådande (eller möjl. delvis en försvagad formav fornsvenska *til syna(r), gen. sg. av syn); seovan. - Till samma neutr. syne höräven se i syne, hava syner, jämför ä. sv.gå i syne, göra i syne Rudbeck 1698,vara i syne 1711, 1712 (= svenska dial.),stadde i syne (och förryckte, A.Reuterholm 1738). - I dial. (t. ex. Ska.) o.vulgärspr. avledning synamente, ansikte,bildat som käftamcnte, efter rom.lånord ss. regemente, traktamente osv.- Synkrets, Kolmodin 1750: 'sedt . .nya dagen up vid syne-kretsen gå' =da. synskreds, efter nyhögtiska gesichtskreis, övers,av horisont. - Synpunkt,Möller 1755(under anamorphose), i litter. väl förstpå 1770-t., vanligt fr. o. m. 1780-90-t.;förr även syne- = danska, efter ty.gesichts-pUnkt o. franska point de vue, jämförmlat.punc-tum visus.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt syn

• Anblicken
• Besiktigar
• besiktning av fastighet
• Bjuda över
• Bjudit över
• bortfall av trycksvag vokal
• brott mot Guds vilja
• elektroniskt musikinstrument med tangentbord
• en elektrisk växelströmsmotor
• en fristående organisation inom Svenska kyrkan
• en stor översvämning
• fornnordisk gudinna
• fornnordisk gudinna av asarnas grupp
• framställa genom syntes
• framställning av kemiska föreningar
• förmåga att se
• gammal gudinna
• har bara ett öga
• I dagen
• kastredskap
• katolsk tabbe
• kontaktställe mellan nervceller
• kontroll av brandsäkerhet
• med idealisk ljusbrytning i ögat
• musmamma
• möjlighet att se in
• möjlighet till direkt studium
• oförsynt yttrande eller handlande
• orättfärdigt förvärvade pengar
• person som spelar syntmusik

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller syn

• anlägga estetiskt synsätt på
• anlägga psykologiska synpunkter
• antites och syntes
• apparat som synliggör svängningsförlopp
• bara till synes verklig eller riktig
• befriad från synd
• behandla hänsynslöst och förödmjukande
• biskop med tillsyn
• botgöring för begångna synder
• den synliga delen av himlen
• den synliga delen av örat
• En av dödssynderna
• en grupp syntetfibrer
• en syntetisk textilfiber
• ett instrument för insyn i kroppshålighet
• ett syntetiskt
• ett syntetiskt sötningsmedel
• ett syntetmaterial
• fet på ett mindre synligt sätt
• fiskenät som driver omkring utan tillsyn
• framhävande av moraliska synpunkter
• framställa genom syntes
• Framtidssvartsynt 9 bokstäver 9 bokstäver
• få att tillsynes försvinna i vätska
• få syn på
• för syns skull
• Försynen
• Gael synonym
• Ger synhjälp
• Grundämne som sällan syns på landet