Vad betyder sällskapa? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
sällskapa
uttal: [ ²s'el:ska:par ]
(sällskapade, sällskapat, sällskapa, sällskapar)
Vad betyder sällskapa?
sällskapa verb- ha sällskap med (som partner)
exempel:
Snabblänkar- han har börjat sällskapa med min syster
Synonymer till sällskapa
- Hittade inga synonymer till sällskapa...
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet sällskapa ännu.
Exempelmeningar som innehåller sällskapa
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Resebyråernas folk har bestämt sig : svensken åker till Södern för att solbada, sällskapa och se på vinfabriker och monument ( DN 700412 ).
- Det slog mej med ett slags obehag hur många vanor vi hunnit utveckla ihop som jag egentligen tyckte om, som det här att sällskapa i badrummet.
- Lily hade varit anställd hos familjen Halliday innan han träffade henne och började sällskapa med henne.
- Om någon ville skriva en bok om skrock så skulle han bara behöva sällskapa med henne en vecka för att få ihop till ett helt bibliotek.
- Varför kan han inte hålla sig undan och sällskapa med andra ? "
- " Jag kan inte sällskapa med dig hela tiden ", påminde han henne.
- Louise kan stanna här och sällskapa Fredrik.
- Jag kunde inte finna på en giltig ursäkt utan tvingades sällskapa med henne en god stund.
- Det kanske gör henne alldeles detsamma när hon träffar Sara igen, hon som är anställd för att passa upp och sällskapa och vara till lags.
- För att sova bättre började jag sällskapa med Håkan om kvällarna.
- Han sällskapa gärna me Annika.
- Själv kände Stina det som en lättnad att slippa " sällskapa " med grevinnan.
- - Di tyckte om å sällskapa me varann å de va inge ont i de.