Ordets historia/ursprung

taga, fornsvenska tagha (med -gh- av -k- isvagtonig ställning, t. ex. taka af osv.,jämför Sverige av Sverike m. fl.), äldretaka = fornisländska taka, taga, röra vid, danska tage(engelska take från nord.); avljudsform tillgot. tekan (ipf. taitök), röra vid, mholl.taken, gripa, taga; besläktat med mlty.tacken, beröra, klämma; jämför taka samtfattig, intäkt, tafatt, tilltagsen,tök (dial.). Ieur. rot dag, utan kändautomgerm. motsvarigheter: deframställda gissningarna härom ärooantagliga eller sväva mer eller mindre i luften(litter. hos Falk-Torp södra 1563).Växelrot: urindoeuropeiska tag i latin tangere (perf. tetigi),beröra, grekiska tetagṓn, berörande, ags.þaccian, milt beröra o. d. - I nord.spr. har taka (taga), som urspr. betyderblott 'beröra', undanträngt det gamlagerm. verbet för 'taga, sätta sig ibesittning av' *neman = gotiska språket niman, ty.nehmen, fornisländska nema, fornsvenska nima; seanamma, angenäm, nimme. - Taga sigbra eller illa ut (i en dräkt o. d.), efterty. sich (gut eller schlecht) ausnehmen. -Taga, taga till (nu blott vard.) ibetyd, 'börja', t. ex. han tog (till) attgråta, redan i fornsvenska t. ex. tok Pætar tilat gråta = fornisländska taka, taka til, norska takatil (tage til), danska tage paa (at græde),med samma betyd.-utveckling som i fsv.nima, fornisländska nema (hann nam at vaxaPoet. Eddan), nyhögtiska anfangen, iriska gabim,tager, börjar, latin incipere. Taga till,tilltaga i betyd, 'ökas' däremot efterty. zunehmen. - Taga avstånd från,efter mostsvarande i danska o. ty., först i densocialdemokratiska pressen, t. ex.Soc.-dem. 1891: 'Sedan .. (Hj. B.)uppfordrat kongressen att taga afstånd från(anarkismen)'; sedermera stundom äveni mindre god bemärkelse; åtm. en tidmode- o. slagord. - Taga bot, därman tagit sot, se sot 2. - Tagadagen, som han kommer, redant. ex. Chronander 1647. - Taga enända med förskräckelse, efter Psalt.73: 19: 'De förgås, och få en ända medförskräckelse' (gamla bibelövers.). -Taga gift eller nattvarden på, iförsäkringar såsom 'det kan du ta gift på',med motsvar. t. ex. i ty., äro minnenfrån medeltidens gudsdomar: giftetansågs icke skada den som hade enrättfärdig sak (jämför järnbörden), o. omväntverkade den heliga nattvarden som giftpå den lögnaktige eller svekfulle. - Tagaitu med, med förändrad betyd.; äldstegentl.: taga i två delar, det ena försto. det andra sedan, såsom hos Grubb1678: 'Taga i tw, så bakas bättre i. e.Slå intet alt för stoort vppå'. - Tagaland, värd., i var skall det ta land?,var skall det ta hus?, hur skall detsluta?, jämför Prytz 1622: 'Jagh weet thettaar någorstädz land', dvs. 'det blir välnågon råd'. - Taga ngn på orden,motsv. nyhögtiska einen bei dem worte nehmen,engelska take one ät his word, väl övers,av franska prendre qn au mot. - Tagasak på bak, taga en sak på sig, egentl.:taga ngt på sin rygg, t. ex. Grusenstolpe1840, H. Hjärne 1893, även i lagspr.,fsv. ij wilin (T:s) sak taka oppa idharbak, jämför lagspr. havi pen byrpi sum (el.sik) a bak taker, dvs. han har ansvaret(egentl.: bördan), som genom sitterkännande tagit det på sig; även, fastsällsynt, i betyd, 'felaktigt uppfatta',t. ex. Björkman Sv.-engelska ordb. 1889m. fl. (väl genom sammanblandning medbakvänt, få om bakfoten o. d.). - Tagasin hand från republiken (här iden gamla betyd, 'stat,statsangelägenheter'), jämför fru Lenngren Min salig man:'Och tog sin hand från Republiken'. -Taga skeden i vackra hand(en),dvs. finna sig böra giva efter, slå avpå sina fordringar; jämför danska tage skeen ien anden haand, tillgripa ett annattillvägagångssätt, o. i samma betyd, iHy. - Taga vara på, taga sig tillvara, se vara 3. - I dial. ofta ipart. pf. nästan med karaktär av enav-ledn., t. ex. körtagen, inkörd (om häst),långtagen, dryg, nertagen, mager,samtagen (vanligt även i riksspr.),medelmåttig, i dial. även: grov, vårdslös. - Till verbtaga (taka) har bildats sbst. tag, fsv.tak n. - isl.'tak, danska tag (liksom fall,fång, håll osv.). I ett tag, två itaget o. d. motsvaras av danska paa eengäng, to ad gängen. Härtill bl. a. denegendomliga sammans, nappatag,Hagberg 1848, Dalin 1853 (jämte napptagsom biform), Börjesson 1858, Blanche1864 osv., jämte nu obr. nappetag o.1770, napptag 1766, Posten 1769 o. f. ö.allmänt till o. 1850, sedermera dock ävenV. Rydberg, Gollan 1868 m. fl., jämför verbnapptagas Diiben 1722, Sverige Merc. 1756,ävensom norska nappelak. Formen nappa-tag kan möjl. urspr, vara götaländsk, jämförsmal. .*kragatag (kräva-) i 'ta ettkragatag', men mellansv. kragtag. Kanskeegentl, en imperativisk bildning avsamma slag som t. ex. sittopp.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt taga

• avskiljande av mark för eget bruk
• en äldre typ av radioapparat
• Hypoteserna
• Kan få ta över
• maskin för upptagning av potatis
• med undantag av
• mottagare eller innehavare av förläning
• Namn på kuvert
• nybyggares odling på allmänning
• person som är underställd en arbetsgivare
• Ska stöttan
• stötta med stag
• ägare av ekonomiskt företag

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller taga

• Antagande
• betalningsmottagare vid växeltransaktion
• bärbar enhet av radiosändare och radiomottagare
• deltagare i de paralympiska spelen
• deltagare i korståg
• deltagare i olympiska spel
• deltagare i snapphanefejden
• deltagare i strid
• deltagare i tävling
• Den är en mot tagare
• det kommunistiska maktövertagandet i Ryssland 1917
• då beslöto de antaga
• då beslöto de antaga den jordiska slöjan
• egenmäktigt återtagande av ngt stulet
• ett statligt bidrag till småföretagare
• fest där deltagarna är maskerade
• framföra sitt deltagande i ngns sorg
• Första kvinnliga nobelpristagare
• försändelse av värde för mottagaren
• iakttagande av regler
• intagande av narkotika
• inte möjlig att leverera till mottagaren
• inte uppfylla löfte eller åtagande
• kombinerad förstärkare och radiomottagare
• kvinnlig deltagare i Backusfest
• låntagare förr
• Låntagaren
• Låntagaren 10 bokstäver
• Löntagare
• med avtagande tonstyrka