Vad betyder tid? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

tid

uttal: [ ti:d ]

(tiden, tider)

Vad betyder tid?

tid substantiväven om en viss period
  1. det som förflyter mellan olika händelser
  2. fysik den fjärde klassiska dimensionen i universum vid sidan av rummets dimensioner; förloppet av det förflutna, nuet och det kommande
  3. avgränsad tidsrymd; era, eon eller tidpunkt t.ex.
  4. tillfälle då tiden är inne för att göra något, eller då det börjar bli sent
exempel:
  • tid att tänka
  • en lång tid framöver
  • i en månads tid
  • på Karl XII:s tid
  • ha tid till (el. med) något
Snabblänkar

Sammansättningar

  • tids|begränsning

Besläktade ord till tid

Tid på engelska

Synonymer till tid

För fler synonymer se synonymer till tid

Ordets historia/ursprung

tid, fornsvenska tiþ f., även: gudstjänsttid,mässa, reningstid, menstruation (jämför omdessa betyd. under tidevatten) = isl.tið f. (i fornsvenska o. fornisländska även m., varomnedan), danska tid, fornsaxiska tid, fornhögtyska zit, zidh(även neutr.; nyhögtiska zeit f.), angelsaxiska eller fornengelska tíd (eng.tide; om betyd. se tidevatten o.timme), av urgermanska *tiði- (knappastdärjämte *tiþa-; det neutrala könet i fornhögtyskakan vara sekundärt), möjl., med LidénArmen. Stud. södra 92 urspr. enkonsonantstam på -t-, urindoeuropeiska *di-t-, av sammeförf. säkerl. med rätta förbundet medarmen. ti, ålder, tid m. m. (av *di-to?); enparallellbildning till m-avledn. timme,till en urindoeuropeiska rot di, enl. det vanligasteo. mest sannolika antagandet (Fick 14:450, Persson Wurzelerw. södra 115 m. fl.)samma som i grekiska daíomai, delar,sanskr. dáyate, utdelar, i så fall egentl.:avdelning, avsnitt (jämför till); med flerabetyd.-analogier, t. ex. fornisländska hrið, stund:grek. krisis, till urindoeuropeiska (s)kri, dela, klyva(se kris o. rid), svenska skede till got.skaidan, klyva, osv. Knappast däremot,såsom också föreslagits, med grundbetyd.'utsträcka' (jämför latin tempus, tid, väl tillie. temp, spänna, tämja, i t. ex. litau.;eller forniriska tan, tid, till urindoeuropeiska ten detsamma i verbtänja; jämför även under ting). Ej heller,med Kluge ZfdW 8: 145, besläktat med lat.dies, dag. -- Nsv. i sinom tid (varomse sin), i rättan tid, fornsvenska þan tiþ osv.,isl. i þann tið visa hän på maskulintkön, som dock säkerl. ej ärursprungligt utan, med Siljestrand Ordböjn. iVästmannalagen 1: 111, beror påinverkan från fornsvenska annan, þan lima, dagho. d. Om ordets kön i svenska se f. ö.Tegnér Om genus i svenska södra 146 n. --Tiden i baklås är, TegnérKronbruden. -- Tidens tand, mostsvarande nyhögtiska derzahn der zeit, engelska tooth of time (t. ex.Shaksp.) osv., jämför latin tempus edaxrerum Ovidius Metam. -- Tids nog =da. tids nok, efter medellågtyska (1200 - 1500) tide (ge)nôch.Jfr de förr brukliga uttr. så tids, hur(u)tids (ännu i dial., t. ex. Vrml.). --Tide- i tideräkning, tideböcker osv., avfsv. genit. sg. tiþa(r) eller plur. tiþa. --Tidsanda, t. ex. Fenix den tredje1825, Tegnér i skoltal 1835: 'Eolus hadevädret i en säck; och på samma sättha även desse (dvs. 'menniskoslägtetslycksaliggörare, verldens förbättrare')tidsandan i sin skinnsäck, och släppaut så mycket väder deraf, som debehaga'; även f. ö. icke sällan hos Tegnér;efter nyhögtiska zeitgeist, där modeord o. 1800o. som sådant förlöjligat av Voss 1804,sedermera åter väckt till liv av 'dasjunge Deutschland'. -- Tidsenlig,Fahlcrantz 1840, 1865: 'föga »tidsenliga»'(om åsikter o. d.), Aftonbl. 1845:'tidsenlig samhällsfrihet', Snällposten 1848:

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt tid

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller tid

Exempelmeningar som innehåller tid

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • " Det finns tid tid tid, det finns en tid, tid, tid, för allt och allting under solen. "