tjäna

Ordets historia/ursprung

tjäna, i äldre nysvenska (1520 - 1730) även lena t. ex.Asteropherus 1609, fsv./n«7?a (piäna, piena,thena), mostsvarande is\. psna, äldre pjöna, no.tena, tjona, danska tjene, ff ris. thiania, fsax.thionon, medellågtyska (1200 - 1500) dénen, fornhögtyska dionön (ty.dienen); jämför lapska lånordet teunu-, avurnord. *f)enn-\ avledning av ett sbst. motsv.isl. pjönn, tjänare, träl, angelsaxiska eller fornengelska péowen ds.,77-bildning till urgermanska *pewa-, tjänare =got. pius, (isl. pirr?), fornhögtyska deo (vartillty. demut, ödmjukhet, av fornhögtyska deomnoli,egentl.: trälsinne), angelsaxiska eller fornengelska péow (vartill ags.péowian, tjäna = gotiska språket -piwan, fornisländska pjd,göra till träl); med femin. gotiska språket piwi, isl.pij, per, fornsvenska py- i pybarn, fornsaxiska Ihiwi,thin, fornhögtyska diuwi, din, angelsaxiska eller fornengelska péowe-, enl.vanligt antagande av urgermanska *pegwa-,fe-min. *pegwl-, mostsvarande sanskrit takvds,rask, ilande, o. takus ds., besläktat med lett.teksnis, tjänare, till urindoeuropeiska roten lek, löpa,i sanskrit läkati, fornslaviska /e/ca, testi, osv.; iså fall egentl.: löpare, som springerärenden (se till betyd.-utvecklingen underträl); däremot väl knappast medw-suffix till det fornsvenska *pceghn = fornisländska pegn,som behandlas under Tägnaby o. varsmotsvarighet i vgerm. spr. ävenbetyder 'tjänare'. Jfr tärna 1. -- Deolika nordiska formerna kunna möjl.förklaras enl. inhemska ljudlagar (jämförPip-ping Xen. Lid. södra 161), vissa dock endastmed stor svårighet, l regel antagesutländsk påverkan (utom för fornisländska pjöna):fsv. pitcna från en fornfrisiska eller fornsaxiska formmed -ia-, fornisländska pcna från angelsaxiska eller fornengelska peruan (avpegnian, till pegn = det nyss nämndaisl. pegn osv., se Tägnaby); om desvenska formerna, bl. a. nsv. tjena(uttalat med e), se särsk. Ottelin God. Bur.2: 53. - Tjänare i hövlighetsformler,i brev t. ex. Stiernhielm: 'E. K. M.tzVnderdånigste tienare G. Stiernhielm',Ekeblad 1659: 'Jag är . . min kärefar-kärs ödmjukaste son och tjänare', Ol.Celsius 1730: 'Jag förbl(ifver) medbesynnerl(ig) högaktning Edle ochHögl(är)de Doctorens samt ProfessorensHörsamme tienare Olof Celsius'; o. itilltal o. hälsning t. ex. Dalins Årg.:'Aldra ödmiukaste Tienare', Bellman:'Tjenare, Mollberg! Hur är det fatt?',A. G. Silfverstolpe 1798: 'Er tjenare',1840-t.: 'Din tjenare'; (förr) ofta även'ka tjänare', ännu o. 1850 dessutom fem.(ödmjuka osv.) tjänarinna; medmotsvar. i danska, ty., engelska (servant), franska(serviteur) osv. o. i fråga om de efter handinträdande förkortningarna att jämföramed uppkomsten av god dag!, skål! osv.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt tjäna

• få som ersättning
• få som lön eller vinst
• Gjorde hovdam
• hej som lakej
• Hjälpa w 7 bokstäver
• utföra tjänster åt

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller tjäna

• Avtjäna straff 4 bokstäver
• judisk präst eller tempeltjänare
• kvinna som betjänade högt uppsatt dam
• manskap som betjänar en kanon
• person som tjänat pengar på svartabörsaffärer
• riddartjänare
• självrörlig eller självbetjänande apparat eller inrättning
• skrivande för att tjäna pengar
• som förtjänar tilltro
• som tjänar som mönster eller rättesnöre
• tjäna genom spelning
• Tjänade hos bonde
• tjänade hos riddare
• tjänade vid hov
• Tjänade väl mer
• Tjänar i kyrka
• tjänar kip
• tjänare i rom
• ögontjänare