torp

Ordets historia/ursprung

torp, i äldre nysvenska (1520 - 1730) även: by, småstad,fsv. þorp, gård, by, småstad (jämför nedan),stundom þorper m. = fornisländska þorp, gård,skara, flock, norska torp ds., även: pack,byke, stundom mask., ä. da.: by (omfda. se nedan), gotiska språket paurp, åker (grek.texten: agrös), fornsaxiska thorp o. fornhögtyska , ty.dorf, by (jämför nedan), ägs. porp, prop,gård, by; av urgermanska *purpa- n. (m.?);vanl. o. säkert med rätta sammanställtmed litauiska trobå, hus, oskiska (besläktat med latin) triibum ds.,lat. trabs, bjälke, fkymr. treb, bostad,gäll. folkn. Atrebales, o. väl även grek.téramnon (*terab-no-n), téremnon, hus(jämför trav). Egentl.: byggnad > hus >>gård > by. Betyd, 'skara' har välutvecklat sig ur den av 'by' o. börknappast, såsom skett (t. ex. Walde underturbo), föranleda antagandet av ettsärskilt ord, besläktat med latin turba, skara(varom under turbin). En motsattbetyd.-utveckling föreligger i iriska cathir,stad, av latin caterva, skara, eller i spän.pueblo, by, stad, folk, av latin populus,folk. Växlingen av betyd, 'gård' o. 'by'sammanhänger med under olika tidero. hos olika urgermanska stammar skiftandebosättningsförhållanden. - Den i sv.sedan urminnes tider förhärskandebetyd, 'mindre lantgård (på ofri mark)'har urspr, ingått i en mängd gamlaortnamn, Torp o. Tor p a, egentl, omgenom nyodlingar å skogsbygd o. d.uppkomna utgårdar, som sedermera oftavuxit ut till ansenliga huvudgårdar o.på grund därav övergått till socken- o.stundom häradsnamn. I forndanska o. fskån.tycks porp ha syftat på bosättning påbyns utanför tomterna belägna mark.- I ortnamn på -torp (-arp) är senareleden mycket ofta ett personnamn,t. ex. i Alnarp (se d. o.), BonnorpÖgtl., fornsvenska Bondat(h)orp, till personn.Bonde, Bry n stor p Ogtl., fsv.Bryniolfs-thorp, till personn. Bry nio If, F ar s torpSmal., fornsvenska Fadhurst(h)orp, till personn.Fadhir, Gåvestadstorp Smal., fsv.Guduastat(h)orp, till personn. [-Gudhfa-ste-] {+Gudhfa-ste+) eller Gudhfast (-väst), Hällestorpl Vgtl., fornsvenska Hcerleksthorp, till personn.Hcerlek, Jordstorp (se J öar), [-Kab-barp-] {+Kab-barp+) (se d. o.), Kalle s tor p Smal.,fsv. Kceldorst(li)orp, till personn. Kceldor(= Kcetildor), Naffentorp (se d. o.),N an torp (se Nanna), Pål s tor p Ögtl.,fsv. Pavalsthorp, Pärstorp Vgtl., fsv.Peterstorp, Rolstorp (se Rolf), S ifa-bar p (se Sig- slutet), S j ös tor pHyl-letofta sn Smal., fornsvenska Sighwadzthorp,till personn. Sighhuat, StentorpDrot-hem Östergötland (sannol. fornsvenska Stighandathorp),Störestorp Smal., fornsvenska Styrgisthorp,till personn. Styrger, Svenstorp (ses ven 1), S ann ar p (se Sune),Sällstorp (se d. o.),. To lar p (se Tord),Tollstorp (se Tolv), TomestorpKisa sn Ögtl., fornsvenska Thomastorp, Torarpo. Torup (se Tord), Tovetorp o.Tubbetorp (se under T u ve), [-Ub-barp-] {+Ub-barp+) Smal., fornsvenska Ubbethorp, till personn.Ubbe, Ulvestorp Härene sn Vgtl., fsv.Ölffwitzthorp, till ett personn. *Ölfuidh,men Ulvestorp Habo sn Västergötland [-däremot-] {+där-emot+) till fornsvenska personn. Ulvar, Utvängstorp (se två l slutet), Vase n torpÖgtl. (se växa slutet), Väs torp Vgtl.,fsv. Vcestathorp, till personn. Vceste,Armes tor p Östergötland (se Ärm-), OlstorpÖgtl., fornsvenska Ölfsthorp, till personn. Ölf,kortnamnsform till Ödhulf eller Ö(i)ulf;alltså somliga bildade i kristen tid, t. ex.Påls-, Pärs-, Tomestorp till dekristna personn. Pawel (Paulus), Petero. Tomas; stundom en annanpersonbeteckning (t. ex.Skräddaretorp flerst., fornsvenska SkrcedharathorpiTrä-larp Smal., se träl); i många fallockså sjö- eller ånamn (t. ex.Dovers-torp, fornsvenska Duwirstorp vid sjön D o ver n;se förf. Sjön. 4: 98 f.) eller andrabeteckningar förnaturförhållanden (t. ex. Skogstorp); ibland ocksådjurnamn (t. ex. Ekornarp Smal., fsv.Icornathorp[p], dvs. ekorretorpet). -Utförligare översikt av de sv.torp-namnen saknas ännu, om de danska seUssing Da. stud. 1917 södra 83-93. - Iska. o. danska ofta -t(e)rup, -rup o. d., t. ex.To s ter u p, gods o. socken i Ska., avfda. Thosthorp, till fdanska, fornsvenska o. västnord.personn. Töste (t. ex. å den ej långtfrån Tosterup befintligaGlimmingeste-nen); se To s t-. - Hit höra de fråndanskan inkomna familjen. Gleerup,West rup osv., med senare leden i dennaställning utvecklad ur porp; f. ö.tillhörande samma danska familjenamnstypsom t. ex. M el s té d, Weibull (medgårdnamnet upptaget i oförändrad form).Ty. dorf ingår i de nyhögtiska familjen.Frie-se n d o r f f, H a 11 e n d o r f f, L e i d e s d o r f fo. efterbildningarna B o do rf f,Ljung-dorff m. fl. - Från Skandinavien härrörnormand. Torp i ortn. Torp-en Cauxo. d. - Jfr f. ö. -arp, tölp o. följ.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt torp

• ett spelsystem i ishockey
• fara i vattnet
• husgrund av sten
• skiva av plastlaminat
• träffa med torped
• träffades i sjöslaget

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller torp

• datorprogram som simulerar mänskligt beteende
• datorprogram såsom det ursprungligen skrivits
• träffa med torped