Vad betyder tunghäfta? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

tunghäfta

uttal: [ ²t'ung:hef:ta ]

(tunghäftan)


Vad betyder tunghäfta?

tunghäfta substantiv
  1. (tillfälligt) nedsatt förmåga att uttrycka sig i tal
Snabblänkar

Besläktade ord till tunghäfta

    Tunghäfta på engelska

    Synonymer till tunghäfta

    För fler synonymer se synonymer till tunghäfta

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt tunghäfta

    Exempelmeningar som innehåller tunghäfta

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    • När ämnet är deras egen uppfattning har chefer sällan tunghäfta och många frågor behövde därför inte ställas till alla respondenter.
    • Vars innehåll han förtigit med omutlig tunghäfta.
    • Och när engelskläraren förhörde sig om elevernas sommaräventyr fick han tunghäfta.
    • Men han var ändå där och hon satt stelt i soffan med tunghäfta och kunde bara nicka när Morris bjöd henne en whiskey sour, hans specialitet.
    • All tunghäfta hade lossat.
    • Det dög inte att stå där med tunghäfta längre.
    • Huvudpersonen är Gregory, en skranglig 16-åring ansatt av blyghet och tunghäfta.
    • Tunghäfta
    • Men efter auktionen anmälde sig två spekulanter, båda hade fått tunghäfta.
    • Habibullah lider af en besvärande tunghäfta, enligt faderns utsago tillkommen vid ett försök att förgifta honom.
    • Själv brukar jag få tunghäfta när någon patient utövar den medfödda rätten att låta sig betjänas.
    • Han skulle tillaga lax och fick sådan nervös tunghäfta att han bara fick fram gutturala läten, inte olika Mupp-kockens.
    • – Om Gina kommer av sig tar hon det på volley och pratar på medan jag kommer att få tunghäfta.