uppkomling

(uppkomlingen, uppkomlingar)

Vad betyder uppkomling?

1. enkel person som har blivit rik och fått en position i samhället

Exempelmeningar som innehåller uppkomling

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Senare betraktades han som en gapig uppkomling med en väldig massa tur ( Hedlund 1983 s. 72 ).
• Skillnaden mellan Otto och Henrik kan belysas genom Anderssons resonemang om bilden av juden som uppkomling.
• En uppkomling, det är vad hon är.
• När hade hon sett Willy sådan som han verkligen var och som andra såg honom, som hennes fars hovmästares uppkomling till son ?
• Det var möjligt att han, som Abbie sa, var en uppkomling, men hon började inse att han inte alltid hade det så lätt.
• Och sedan skrek den skrattande rösten åt honom : " Du din uppkomling !
• Jag önskar bara jag hade fått vara där och höra det, för han var då det värsta svin till uppkomling jag nånsin har sett.
• De visste vad han gick för, en uppkomling som hade gift sig bara för att komma åt den här egendomen.
• För en uppkomling som Bosse Nilsson kände han ingen respekt.
• Uppkomling, det låter så käckt på nåt sätt.
• Senast hade makten tagits av en uppkomling som gjort sig till farao, men fördrivits och flytt till Etiopien.
• Mithra var inte annat än en usurpator, en falsk uppkomling till gud, och måste träda tillbaka för den sanne guden, Ahura Mazda.