vapen

Ordets historia/ursprung

vapen, fornsvenska vaapn, vapn (vampn;vaakn, vakn), vapen, vapenmärke,vapensköld = fornisländska vapn, fno. även väkn,da. vaaben, gotiska språket wépn, fornsaxiska wåpan,fornhögtyska wåfan (ty. waffe f., wappen,vapensköld o. d., från Ity.), ägs. wåpan(engelska weapon); alltså ett samgerm. ord;av urgermanska *wä>pna- n. Av trotsframställda förmodanden alltjämt okäntursprung. Ett mycket osäkertförklaringsförsök hos Noreen Sverige etym. södra 73: 'detklingande', till roten i fornisländska épa, skrika(jämför under v å p). Den gamlasammanställningen med grekiska (h)6plon,vapen, redskap, är icke heller antaglig:det grekiska ordet utgår säkerl. från ie.*sop-l-om o. hör till (h)épö (av -sepö),är sysselsatt med ngt o. d. -Vokalen -a- i nsv. för väntat -å- (såsom ivåkenhns nedan) beror på inflytandefrån medellågtyska (1200 - 1500) - Övergången pn till kn lsv. dial. våkenhus (se nedan), fornsvenska väkn(varifrån finska vaakuna), färö. våkn,nisl. (stundom) vökn är av samma slagsom i göpen~gotl. gankn; välberoende på den efterföljande nasalen (jämförZupitza Gutt. södra 19). -Urindoeuropei-skan synes ha saknat ensammanfattande benämning för 'vapen'. Om lat.arma se armé. Got. har, utom wépn,även sarwa - fornhögtyska saro. - Ett folki vapen, efter ett yttrande av denösterrikiske statsmannen von Kaunitz tillkejsar Josef II; men ett mera allmäntbrukat slagord först genom sedermerakejsar Vilhelm l, vilken som konung avPreussen i ett år 1860 hållet trontalyttrade, att det preussiska folket äveni framtiden skulle »vara det preussiskafolket i vapen». - Vapenhus, ä. sv.även våkenhns, ännu Weste 1807 (somdock föredrager formen vapenhus), sv.dial. vaken-, vaken-, vång- m. m., fsv.vapn(a)hus (vakn(a)-) = norska vaakenhus,ä. danska vaaben- o. vogenhus, mlty.wå-penhus, fornhögtyska wäfanhns, ägs. wcépenhus,förhus i kyrka, egentl.: rum därvapnen avlades före inträdet i kyrkan. -Avledn.: väpna, fornsvenska vcepna (-kn-) =isl. vcepna (jämte väpna), mlty.wépe-nen (jämte wäpenen) osv.; vartillväpnare, nu bl. som hist. term, fsv.vcep-narc, väpnad man, vapensven, väpnareeller knape (tillhörande adelns lägre klassunder riddarna) - forndanska vczpncere, mlty.wépener osv.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt vapen

• anordning som för med sig vapen
• det förnämsta fältet i vissa vapen
• förhall i kyrka
• Hagelbössa
• Hagelbössa 10 bokstäver
• heraldiskt vapen för en suverän stat
• kamrat i strid
• kan devis ses vid
• plutonium avsett för kärnvapen
• riddartjänare
• Sabel 10 bokstäver
• skydd mot kärnvapen
• som kan använda vapen
• stridsväsen
• underavdelning av försvarsgren
• vapen med metallklinga

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller vapen

• anordning som för med sig vapen
• anskaffa vapen o.d.
• axelrem eller bälte för vapen
• beskrivning av heraldiskt vapen
• bild på vapensköld
• Bivapen
• brett snedställt band på vapensköld
• båtvapen
• bärbart helautomatiskt vapen
• det förnämsta fältet i vissa vapen
• döda med stickvapen
• en äldre typ av skjutvapen
• en äldre typ av stötvapen
• ett enkelt skjutvapen
• ett enkelt slagvapen
• ett fäktvapen med mycket böjlig klinga
• ett gammalt eldhandvapen
• ett handeldvapen
• ett helautomatiskt skjutvapen
• ett hugg- och stickvapen
• ett japanskt kastvapen
• ett kast- och stötvapen
• ett kastvapen
• ett kort stickvapen
• ett långt hugg- och stickvapen
• ett lätt jaktvapen
• ett pilbågsliknande skjutvapen
• ett primitivt vapen
• ett skjutvapen
• ett stötvapen