Vad betyder vidgå? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera


Vad betyder vidgå?

vidgå
  1. formellt erkänna, medge
korsord
Söker du svar på ett korsord? Skicka in vidgå som en korsordsfråga och få hjälp från våra besökare!
Snabblänkar

Besläktade ord till vidgå

Vidgå på engelska

    Tyvärr har vi ingen översättning ännu...

Synonymer till vidgå

För fler synonymer se synonymer till vidgå

Ordets historia/ursprung

vidgå, erkänna, fornsvenska viperganga -fda. velhergangce (da. vedgaa), jämför fsv.gänga viper ds., t. ex. gik vipar sannind-,med samma utveckling från enkonkretare grundbetyd. (här: gå till, sälla sigtill eller dyl.) som i tillstå.Sammansättningen har i detta såsom i likartadefall uppstått därigenom, att prepos. ivissa fall kom att ställas framförverbformer, t. ex. infin., jämför VGL I: Vill hanuip gänga*. Se f. ö. vid 1.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller vidgå

Exempelmeningar som innehåller vidgå

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Det första sättet var att vidgå den ändrade kroppsformen och försöka förklara den.
  • Han ville inte ens vidgå att det var han som var upphovsmannen.
  • Jag har sårat honom, jag har sårat honom redan genom att så mycket som vidgå den andres existens.
  • Stadsfiskalen konsulterade Peter Lauterbach, som endast kunde vidgå att krav rests att holzhandlare Anders Drake skulle avföras ur lokalen.
  • Compradoren är inte glad över att behöva vidgå det, men han vet att vi vet.
  • Så urbota dumt att jag inte själv vill vidgå det.
  • I Vishetens bok sägs om egyptierna att de vid sina förstföddas undergång " måste vidgå att detta folk var Guds son " ( Vish 18:13 ).
  • Blindheten vid mötet mellan två separata upplevelser som vägrar vidgå varandra.
  • Säga, vidgå att ja, på sätt och vis kunde jag skylla mig själv för att jag befunnit mig på platsen.
  • Men hon insåg vidden av sin uppgift och vågade vidgå att den var grannlaga.
  • Man måste till sist vidgå, att vår tid är långt rikare på verkligt tänkande, vetande och kännande individuali-teter än någon föregående.