Vad betyder vilken? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
vilken
uttal: [ ²v'il:ken ]
(vilket, vilka)
Vad betyder vilken?
vilken pronomeni utrop- en sådan
exempel:
vilken- vilken överraskning!
- (interrogativt pronomen) vad för någon (ur det nämnda eller underförstådda urvalet)
- (relativt pronomen) den (som)
- (relativt pronomen) som
- förstärkelseord vid uttrop av till exempel förvåning, besvikelse, gillande, ogillande
Synonymer till vilken
- Hittade inga synonymer till vilken...
Ordets historia/ursprung
vilken, fornsvenska hvilkin, hvillkin, motsv.isl. hvilikr, danska hvilken, ä. danska även hvilk,got. hwileiks, fornsaxiska hwilik, fornhögtyska (h)welih,wilih (ty. welch(er)), ägs. hwilc (eng.which), urspr, blott frågande pron., avgerm. *hwi, dat. sg. till vad (= vi 2),o. adj. lik; bildat som dylik, sicken;alltså egentl.: lik vad? - Växelformer:sv. dial. (i riksspr. värd. eller skämts.)bocken (t. ex. Karl XII i brev: 'åckaRegementer'), fornsvenska höl(i)kin, till enannan kasusform hö, mostsvarande fornsvenska po- itöcken; fornsvenska hiil(i)kin, till fornisländska hii, huru,ägs. hii; o. gotiska språket hwéleiks, fornhögtyska (h)wielih,till instrument, gotiska språket hwé. - Ändelsen-en i hvilken beror på ett specielltfsv. tillägg av omtvistat urspr.Pluralformerna hvilka (osv.) höra till det ejuppvisade fornsvenska *hvlllker = fornisländska hvilikrosv. - Bruket av ordet somrelativpronomen beror på inflytande från mlty.welk o. nyhögtiska welcher. I denna anv.(liksom betr. övriga frågande pron.) ännufrämmande för gotiska språket o. de nord.forn-språkens äldre skeden. Sammautveckling från frågande till relät, företer detbesl. grekiska tis i nygrek., o.motsvarigheter finnas f. ö. i de flesta indoeur.språk.Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller vilken
Exempelmeningar som innehåller vilken
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.