vinter

Ordets historia/ursprung

vinter = fsv., danska = fornisländska vetr (*vintr-;motsv. fornsvenska vcet(f)er, vil(t)er VGLI o. dalm.vitter), gotiska språket wintrus, fsax., fornhögtyska wintar, ty.,ägs., engelska Winter, av urgermanska *wintru- = ie.*uendru-; ett speciellt germanskt ord;sammanställt bl.a. med litauiska vanda,vatten, latin nnda, bölja, osv. (jämför U n deno. se Liden PBB 15: 522), i så fall egentl.:regntid, jämför sanskrit varsa-, regn o. år;enl. andra besläktat med gäll. vindo-, vit (iVindobona osv.) = iriska find, alltså 'denvita årstiden'. I båda fallen inginge här/.-avledn. såsom i sommar o. vår (jämfört. ex. med urindoeuropeiska -d fornhögtyska lengiz, vår, o.sanskr. carad, höst, eller från andraområden ordparen gotiska språket akran o. svenska ollon,afton o. morgon). Emellertid måstebåda härledningarna betraktas somganska ovissa. - I forngerm. spr. betyddevinter även 'år', varav ett minnekvar-lever i svenska dial. vintrnnge, årsgammaltföl, jämför norska vetrnng, årsgammalt föl,stut m. m., fornisländska vetr ung r9 årsgammaltdjur, ofris, winterswin, svin från förraåret, nyhögtiska dial. einwinter, ett årigt djur,engelska twinter, tvåårigt får (ägs. twiwintre,tvåårig), osv., ävensom svenska dial.gim-merlamm : urindoeuropeiska ghim-, vinter (se nedan),slov. létnik, létnjak, ettårig kalv o. d.,till fornslaviska telo, år, sommar, slov. jdrnh,årsgammalt husdjur; jämför under vädur.På likn. sätt hade natt i de forngerm.spr. även betyd. 'dygn'. - Detallmänna urindoeur. ordet för 'vinter' var*ghei(e)m-, "ghim- i latin hiems, grek.kheima (även: vinterstorm), sanskr.hi-mdn-, även i övriga indoeur.språkfamiljer, besläktat med svenska dial. gimmerlamm(egentl.: envintrigt lamm; se underhorsgök o. vädur). - I vintras -y. fornsvenska 1508, jämför i vintres 1470,ombildning av i vinters; jämför i somras. Linnéhar sistlcdne vintras (jämför Almquist: iför-ledne våras, Ågren Best. slutart, södra 28);i t. ex. Runöm.: vintras. -Vintergatan, Spegel 1705, jämför svenska dial.vinter-bröte m. m., fornisländska vetrarbraut (till brant,väg; se bort), norska vetlerbrant, ty.win-terstrasse m. m. I äldre nysvenska (1520 - 1730) ävenmjölkvägen Spegel, jämför danska melkevejen, isl.mjolkhringr, nyhögtiska milchstrasse osv., efterlat. via lactea, grekiska gataxias (till gala,mjölk), varav engelska galaxy. Kallas t. ex.i sanskrit 'gudavägen' o. i litau.'fågelvägen'; i nyhögtiska dial. även 'kovägen','härvägen'. Ortn. Vintergata (= fsv.)Ogtl. betyder naturligtvis 'vintervägen';jämför örin. Gata, M ögat a. -Vintermånad, sedan gammalt i almanackanbeteckning för november, dock ickefolkligt namn, Hels. 1587, Alman. 1624, I.Erici o. 1645 osv. (ej i fsv.), från ty.wintermonatj november (o. december),i medellågtyska (från 1100 till Luther) vacklande mellan oktober-januari, i fornhögtyska (winlarmänot) januari.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt vinter

• en infektionssjukdom med kräkningar och diarréer
• en växt
• en växt
• en årstid
• före ragnarök
• göra beboelig även på vintern
• kallt klimat efter tänkt kärnvapenkrig
• som tål kall väderlek
• tid när det är vinter
• vinter med blidväder
• vinter utan snö

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller vinter

• en hudåkomma vintertid
• en vinterlek
• en vintersaga författare
• en vintersport
• en virusfamilj som orsakar vinterkräksjuka
• förstöras eller dö under vintern
• göra beboelig även på vintern
• höst eller vinter
• Is på vintermark 5 bokstäver 5 bokstäver
• plats för vinterdvala
• snösmältning under en vinterdag
• tid när det är vinter
• Uppstår på vintergatan
• vaken på vintern
• vinter med blidväder
• vinter utan snö
• vinter- eller sommarsolstånd
• Vinterbona
• Vinterhögtid 7 bokstäver
• Vinterslut
• Vintersänngarna
• Vintertonat
• viven i vinterpalatset