ätt

Ordets historia/ursprung

ätt (släkt), numera nästan blottom adel o. d., men i allmännareanvändning kvarlevande i atm. vissa norrl.dial.; i nsv. riksspr. att betrakta somatm. delvis upplivat från fornspr.(upptages t. ex. ej i Lex. Linc. 1640, som istället har slecht, stemma; menförekommer i gamla bibelövers.), fornsvenska cet f.,ätt, släkt, stam = fornisländska (Ett, att, även:väderstreck, norska 'cett, även: slag, art,da. cet, släkt, stam, ä. danska vett, aatt även:natur, egendomlighet; omljudda o.oom-Ijudda former av urgermanska *aihti-, sammaord som gotiska språket aihts, egendom, fornhögtyska éht,ägs. éht; vbalsbst. på -ti till ega (bildatsom t. ex. sot, sjukdom, av urgermanska *snhti-);alltså egentl.: de som höra tillsamman,de anhöriga; besläktat med forniriska icht, stam.- Betyd, 'väderstreck' har utvecklatsur den av 'trakt'; jämför nyhögtiska himmelsgegendo. det likaledes av ega avledda danska egn,trakt, vars betyd, väl dock beror påinflytande från Ity. jegen = nyhögtiska gegend(varom under ängd). - Ordet är ettspeciellt nordiskt uttryck förättbegreppet. Vida mera spritt är germ.*sibjö- = gotiska språket sibja, fornsaxiska sibbia, fornhögtyskasippia (ty. sippe), ägs. sib(b) osv., jämförisl. sifj ar plur. o. Sif, namn på Torsmaka, besläktat med sanskrit sabhå,byför-samling m. m., sannol. till stammense-i sig. En annan urgammal beteckningför ätten uppträder i ortn. Kind o.Kinda (se d. o.) = latin gens, o. iav-Ijudsförh. till de likbetydandesärspråk-liga fornhögtyska chnuot, chnnosal, jämför närmastgrek. gnötös, släkting, broder, o. se ävenunder kön. En slavisk motsvarighetär sydslav, bratstvo, egentl.:broderskap, förening av bröder. På keltisktområde uppträder forniriska cland (= sv.lånordet klan), besläktat med litauiska keltis m. m.?släkt, fornslaviska celjadi, familj, husfolk,sanskr. kulam, släkt, hjord, svärm, osv.- Den gamla fornsvenska genit, cetta(r)föreligger i ättefader, ättehög (fsv.cétta-högher), ättelägg (fsv. cettalcegger; selägg) osv., jämför rättegång avrcettar-ganger. Utan förändring upptaget iättartavla m. fl. - Ättestupa,bildat av Verelius (1664 ättstupan best. f.)av den fornisländska textens cetternis-stapa (besl.med stapel osv.) i anslutning till detobesl. s tu p (a); f. ö. t. ex. Linné 1745(åtte-), Sverige Hof 1757 (ät-); jämför Sahlstedt1773: ättestapul. I nsv. dessutomstundom ättestup n.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt ätt

• 27 april 1902
• arvsprincip
• biryani
• Blir matvrak
• bristande tro
• finare grav
• fisktjejer
• flockblommig växt
• gargantua
• I kunds ägo
• indisk gudom
• internetjätte
• kalvbox
• kan apor i träd 7 bokstäver
• klädstreck
• Korrekta 5 bokstäver
• lagbas
• Laggkärl
• lagutrymme
• lejonbalk
• ljudit i pannan
• lätt att muta
• Löna 7 bokstäver
• Manéret
• musikberg
• Mössa 5 bokstäver
• Narturväsen 5 bokstäver
• nejonöga
• Rengöras 7 bokstäver
• rätt och lätt

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller ätt

• anträtt resan
• Berättelsen om 2 bokstäver
• beträtt
• biträtt
• Blir proppmätt
• Bättre än bra
• datorjätte
• De blev mätta förr 7 bokstäver
• De har rätt på jobbet 10 bokstäver
• De sätts i jorden 8 bokstäver
• efterrätt med vit choklad
• elektronikjätte
• elektronikjätte 5 bokstäver
• En tättning som är bra på att härma 5 bokstäver
• Ersättare på bänken 6 bokstäver
• ersätter silver
• Ersätter slag 3 bokstäver
• ersättning
• Fjättrat 6 bokstäver
• fornnordisk jätte
• fransk berättelse
• fransk rätt
• fylld rätt
• Får lätt fäste
• Färga lätt
• Före sätt
• Försätts med dok
• gammal jätte
• Ge rätt svar
• ge ut mig till bristning å sådant sätt