Vad betyder ö? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

ö

uttal: [ ö: ]

(ön, öar)


Vad betyder ö?

ö substantiv
  1. landområde med vatten runt omkring
exempel:
  • en öde ö
Snabblänkar

Synonymer till ö

      Hittade inga synonymer till ö...

    För fler synonymer se synonymer till ö

    Ordets historia/ursprung

    ö = fornsvenska = fornisländska ey, ö, lågläntsträckning vid vatten, norska ø i båda dessabetyd. (såsom även i Bohuslän .), medellågtyska (1200 - 1500) ô,ou(we) m. m., ö, vattensjuk äng, fornhögtyskaouwe, även: vatten, ström (ty. aue), ags.íeg, motsvar. ett gotiska språket *awi, genit. *aujôs,av urgermanska *aᵹwī- (stam: *aᵹwiō, varav*awiō; jämför de finska o. lapska ortnamnennedan). Jfr till ljudutvecklingen o. med avs. på avledning med tillhörighetssuffixet under ärm. Alltså egentl.:land vid vatten (jämför Övedskloster o.Skåne) eller omflutet av sådant; jämför medavs. på betyd.-specialiseringen holme,egentl.: upphöjning o. d. -- Sammans.:fsv. öland, ö (= ortn. Öland) = isl.eyland, angelsaxiska eller fornengelska íegland (engelska island,påverkat av det romanska isle, av latin insula).Jfr även angelsaxiska eller fornengelska igoð (engelska eyot), liten ö.-- En gammal sammansättning medgerm. *awi- föreligger i Skandinavieno. Skåne (se d. o.). -- Ordet ö ingårf. ö. i en mängd ortnamn, såsom detvanliga Ön o. Öna (best. f.), ofta ibetyd, 'upphöjning över sank mark',Öja (egentl. plur., stundom meduttalet Ya, Ye), Öjaby (stundom uttalatYaby) o. Öjeby, Öjebro (fsv. Öia-),Öjevalla (fsv. Öiavælde) eller sjönamnsåsom Öjaren o. Yngen (Vrml., av*Öingen) eller i de nuv. Vigelsjö (fsv.Vighlisö) o. Vänsjö (fsv. Vænisö; seVänern); men däremot ej i t. ex.Vällingsö (se öde 1 slutet). I denurgerm. formen *aᵹwiō eller *ahwiō synesdet uppträda i finska ortn. Ahviovid Ahviskoski fors (det senare till nomin.*aᵹwī-, *ahwī-); egentl. om en avKymmene älvs utloppsarmar: den av öarfullströdda delen av älven (Saxén SNFI. 3: 23). Från *awiō utgår lapskaMākkår-au'io, Magerö. -- Härtill dimin.gotl. åilä (*öla), liten holme, bildat somkringla, kvissla, strimla, ögla. --Tyskan, där ouwe osv. (= ö) bibehöllden vidsträcktare betyd., inlånade i ställeti medellågtyska (från 1100 till Luther) tid insul(e), insel(e), nu insel(redan i fornhögtyska inkommet såsom îsila)från latin insula (av ovisst urspr.), varaväven italienska isola (se isolera i tilläggen),fornfranska isle ( franska îsle). I betyd, 'ö'förekommer dessutom i vissa trakter werder(se Vara 5). Det grekiska ordet för'ö' nē̃sos (möjl. rot besläktat med nḗkhō,simmar, o. latin nāre, simma) ingår t. ex. iPeloponnesus. -- Lat. insulaförekommer i familjen. Insulander, motsvar.sv. Öman (se Neander), vilket ej är =fsv. öman, öbo, utan av samma slagsom många andra familjenamn på -man(t. ex. Ekman), alltså bildat tillortnamn på ö såsom väl också Öberg,Ölund m. fl. (jämför Öjlund, Öjmarkm. fl. till namn på Öja-, Öje-?).

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Exempelmeningar som innehåller ö

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    Vi har ännu inte några exempelmeningar som innehåller ö, men vi jobbar på det.