Vad betyder öl? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

öl

uttal: [ ö:l ]

(ölet)

Vad betyder öl?

öl substantiv
  1. alkoholdryck som görs av malt, humle och vatten
  2. (spritdrycker) (alkoholhaltig) dryck som vanligen bryggs på malt, humle, jäst och vatten
  3. öl (ovan) av ett visst slag
  4. en mängd (t ex ett glas, eller en flaska) av drycken öl
exempel:
  • ett glas öl
Snabblänkar

Sammansättningar

  • öl|back

Besläktade ord till öl

öl på engelska

Synonymer till öl

För fler synonymer se synonymer till öl

Ordets historia/ursprung

öl = fornsvenska n., även: dryckeslag, gästa-bud (kvar i nsv., jämför nedan) = fornisländska ǫl,da. öl, fornsaxiska alo-fat, ölfat, mholl. ale,mhty. alschaf, ölfat, angelsaxiska eller fornengelska ealu (eng.ale), av urgermanska *aluþ, jämför angelsaxiska eller fornengelska genit.ealoð, fornisländska ǫldr (genit. oldrs), öl, dryckes-lag, fornsvenska dat. plur. öldum, ävensom finskalånordet olut, öl, som är lånat från germ.eller balt. spr.; mostsvarande litauiska alùs, fslav.olŭ, vilka stundom betraktas som germ.lånord, (jämför i så fall motsvar. förh. vidmalt, medan omvänt humle lånats frånslavo-balt. spr.). Alltså ett samgermansktord, liksom också t. ex. malt o. vört.Besl. med latin alūmen (se alun), möjl.,med förf. Ark. 7: 166, av *alusmen, tillie. *alus, även i fornisländska ǫlsaðr, mätt av öl,vid sidan av ǫlvaðr; jämför även K. F.Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. södra 135.leur. *alut, *alus synas ha betecknat ettjäs- eller garvämne, varefter dryckenuppkallats. — Betr. övergången av germ.nomin. *aluþ till *alu (med bortfall avþ i slutljud) se ett likartat fall underhjälte. - Förr ofta i sammans, medbetyd, ’drinkare, fyllbult’ såsom ölholk,-hund (motsv. i fornsvenska o. ä. da.), -påse, -so,-svin, -säck, -tratt; andra likbetydande,särsk. under 1600-t. ytterst vanligabildningar uppräknas under fyllbult. —Sedan fornsvenska tid f. ö. vanligt i sammans,i betyd, ’gästabud’, t. ex. barnsöl (=fsv. = svenska dial., danska barsel), gravöl (fsv.gravaöl), slåtteröl, taklagsöl, svenska dial.brötöl (vid linbråkning), flyttöl, handtaks-o. jaköl (vid trolovning), kyrkegångsöl(körre-, mostsvarande i ä. svenska o. i fornsvenskakyrkiogangsöl), liköl, sporröl (hästridning medvälfägnad, då brudgummen hämtas tillbröllopet, väl nu †), välfariöl, osv. dial.,bröllopsfest i brudens hem, ystöl, är(v)esöl(vid begravning, fornsvenska ærvisöl), fornsvenskabruþlöpsöl, giftaröl (i samband med brudensbortgivande o. bröllopet, jämför finnl. dial.gåvöl, trolovning) m. fl., jämför fornisländskajóladrykkja osv. (se jul slutet); samtligasyftande på gästabud av mera officiellnatur, varvid drickandet urspr, hadereligiös innebörd. — Lära eller visa någon,var David köpte ölet, lära ngn vetaskäms, Celsius 1720 osv., även i dial.,motsvar. i no.-da. o. danska, efter lågtyska (plattyska) wisenwor Bartel de mostert halt, nyhögtiska zeigenwo Bartel most holt ds.; dessutom ino.-da. ’han ved hvor David kjøbte øllet’,om en slug person, mostsvarande nyhögtiska ’er weiss,wo Bartel most holt’ ds.; en förmodanom orsaken till att nyhögtiska Bartel i nord.spr. utbytts mot David se Falk Sprogetsvisne blomster södra 32; f. ö. av trotsframställda tolkningar dunkel upprinnelse;se närmare Hjelmqvist Förn. o. familjen,s. 24. — Ölbärma, allmänt götal.dialektord, öldrägg, (under)jäst, i äldre nysvenska (1520 - 1730) hosI. Erici o. 1645 o. ännu Lindfors 1824; tillsv. dial. bärma, 1637, 1640, Grubb 1665,f. ö. mest i syd- o. västsv. källor t. ex.Weste 1807, O. Hansson 1884 = da.bærme (förr även barm), norska berm, frånmlty. berm, barm (varifrån nyhögtiska bärme)= angelsaxiska eller fornengelska beorm(a), av urgermanska *berma(n)-,till ieur. bher i latin fermentum,jäsningsämne, besläktat med latin ferveo, sjuder, mir.berbaim, kokar, osv., o. avlägset ävenmed brygga 1. Betyd.-paralleller seunder göra. Drägg, jäst o. götal.-dial.gär(d) = danska gær (ä. danska gierd), fornisländska gerð(se göra o. Tilläggen) äro däremotinhemskt nordiska ord. — Ölost, K.Stobaeus 1725, Linné 1735 osv., Blanche1864: ’ölost är nog bra, men inte görden många menniskor glada’; synesförsvinna på 1880- o. 90-t., då rätten redanvar åtm. sällsynt; utan direkta motsvar.i andra spr. — En liknande rätt beteck-nas med ölsupa, Rudbeckins o. 1635till verb supa i den äldre betyd, 'ätasoppa' ('supa kål, ärter' osv.), bildat somnattblacka, nötväcka, dalsänka,slängåka, åkertäppa osv.; åtm. förräven ölsoppa t. ex. Dalin 1853; jämförockså I. Erici o. 1645: öölsöpe. I danska istället øllebrød av øl og brød, liksomsmørebrød av smør og brød; jämför sv.tomtebolycka av tomt- och bolycka.— Om ett annat urgermanska ord. 'öl' se bir.Greker o. romare sakna däremot (in-hemska) beteckningar: möjl. ha sådanafallit i glömska, sedan de blivit bekantamed vinet. Lat. cer(e)visia Plinius m. fi.kommer från kelt. spr., som f. ö. haflera inhemska beteckningar för 'öl'.Trak.-fryg. brũton, broũtos beteckna enav korn beredd dryck; ur besläktat medbrygga. Fslav. pivo betyder egentl.'dryck', till urindoeuropeiska pi dricka (jämför grekiska pī́nōosv.), liksom t. ex. franska froment, vete,o. svenska korn egentl, 'säd' i allmänhet.Om bekantskapen med ölet (eller någonmotsvarande dryck) sträcker sig tillindoeuropeisk tid, är ovisst; dock tyderett o. annat därpå (jämför t. ex. det urgamlaordet drägg).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt öl

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller öl

Exempelmeningar som innehåller öl

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

Vi har ännu inte några exempelmeningar som innehåller öl, men vi jobbar på det.