Vad betyder tand? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
tand
uttal: [ tan:d ]
(tanden, tänder)
Vad betyder tand?
tand substantiväven om föremål med liknande funktion- hård, vit bildning i munnen med uppgift att sönderdela mat
- anatomi hårt organ hos vissa djur placerat i munhålan, avsett för mekanisk sönderdelning av födoämnen
- utstickande skärande bit på skärverktyg eller sågklinga
exempel:
Snabblänkar- dra ut en tand
Sammansättningar
- sågtand
Besläktade ord till tand
- allomfattande
- arbetande
- asätande
- avslutande
- avtalsslutande
- avvaktande
- banbrytande
- befruktande
- bemötande
- beslutande
- beslutfattande
- beslutsfattande
- betraktande
- bitande
- bristande
- eldsprutande
- expertutlåtande
- flytande
- flämtande
- folktandvård
Tand på engelska
Ordets historia/ursprung
tand, fornsvenska tan f. (plur. tcender) = isl.tonn (plur. tenn(r)), danska tand, fornsaxiska tand,fornhögtyska zan(d) (ty. zahn), ägs. töö (eng.tooth); jämför forngutiska tandr m.; av germ.*tanp-, växlande med tunp- i gotiska språket tim-pus (u-stam efter kinnus, kind, såsomfötns efter handns); mostsvarande urindoeuropeiska *dont-,*dent-, *dnt- = sanskrit dat-, ddnta-, grek.odoiis (geni t. odöntos; jämför mastodon t),lat. dens (genit. dentis); även i kelt. o.balt. språk samt (med avledning) iarmen.; egentl, part. pres. till roten ed,äta (se d. o.), med bortfall avuddljuds-vokalen (såsom i sann, adj., till es, vara);jämför grekiska dial. édontes, tänder. Skulleemellertid, såsom ofta antages, enav-Ijtidsform till tand föreligga i tinne,blir dock denna härledning osäker. -Slutkonsonanten -d i tand beror väl påfsv. plur. tainder, med d-inskott mellannn o. r. - Ett annat indoeur. ord för'tand' se under kam. - Detbokstavs-rimmande uttr. (ha) tand för tungafinns redan i fornsvenska tan för tango; motsv.i da.; gammalt bokstavsrimmande uttr.av samma slag som barn och blomma,hack i häl osv. - Tidens tand, setid. - Tandborste, bouppt. fr. Växiö1739, Ågerups arkiv 1743: 'l st. gammalTandborste' = nyhögtiska zahnburste 1786, osv.- Tandgård, fornsvenska tannagardher, motsv.isl. tanngarÖr, no.-da. tandgard, jämför da.tandgcerde, till gård (o. gärde) i betyd,'inhägnad'; jämför det homeriska (h)érkosodöntön. - Tandpetare, Linné o. 1750,bildat som danska tandstikker, ty.zahnsto-cher, engelska toothpicker. Tidigare:tand-peta (plur. -or 1762); eller tand(e)preka,Lex. Linc. 1640 (under dentiscalpinm)osv. (atm. i sht. götal.) = västg.tand-preka, till sydsv. dial. preka, sticka lätt(se prick); tandpreta t. ex. 1679, -aret. ex. Götheb. nyh. 1773. I Dagl. Alleh.1771 efterlyses en borttappadGuld-Tand-pänne o. i en bouppteckning från 1744uppges bl. a. ett tandpennefoder avelfenben. Redan ägs. har beteckningarhärför: tödgdr (: gar, spjut, se gissel),töösticca. - Tandvärk, svenska dial. tanna-,fsv. tannavairker- fornisländska tannaverkr (tannagenit. plur.), mostsvarande ägs. tödwairc; jämförmhty. zantwe, -smerz (ty. zahnweh,-schmerzen), ägs. tödece (engelska toothache)till ägs. acan, göra ont, danska tandpine osv.Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt tand
- allmänt känd låt
- alltför blek eller passiv
- bestämma eller genomföra normaltyp
- Börjar som bissing
- den främsta delen av gommen
- dragonfanan
- en växt
- ett sagoväsen som orsakar karies
- fana på stång
- fågel och dramatiker
- försedd med tänder
- förtäringen
- Har motsatt mål
- hård beläggning på tänderna
- Kan det ila i
- Kan skratt vara
- Kan skratt vara 9 bokstäver
- melodi som tillhör jazzens standardrepertoar
- möjlighet att påverka
- person som undergår tentamen
- ros utan taggar
- som beskriver händelser i tidsföljd
- som hålls som reserv
- som lockar till skratt
- som prövar på många olika saker
- som skiftar i många olika nyanser
- som smiter åt
- spann av två dragare efter varandra
- Sågdetalj
- tand i underkäken
Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller tand
- Använda nedsättande ord
- avbrytande av havandeskap
- avbrytande av trend
- avslutande del i en musikalisk sats
- avslutande ord i teaterreplik
- avslutande pilaster
- avslutande ände på vissa blåsinstrument
- avvaktande av en sjukdoms utveckling
- bakas i tandoor
- behållare för flytande varor
- beslutande församling i ett län
- beslutande organ i socken
- beslutande organ i större företag
- bett med starkt framskjutande underkäke
- bitande skämt eller hån
- bristande allvar och stadga
- Bristande handling
- Bristande handling 10 bokstäver
- bristande nätverkstäckning som omöjliggör kortbetalning
- bristande sammanbrytning av ljusstrålar
- bristande tro
- brytande glas
- den nedbrytande delen av ämnesomsättningen
- Doftande grenar
- doftande virke
- en avslutande del av tjocktarmen
- en illaluktande svavelhaltig förening
- en starkt frätande
- en trögflytande lösning
- en vägs standard
Exempelmeningar som innehåller tand
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Det gäller t.ex. vedergällningsprincipen öga för öga tand för tand ( s. 247 ), de tio budorden ( s. 717 ), och den gyllene regeln ( s. 987 ).
- Här om någonsin rådde den gamla lagen om öga för öga, tand för tand.
- Lika långsamt drar man igen låset : tand för tand, det känns lyckligt att ha nåt utdraget arbete att sköta
- Tand efter tand slöt sig munnen till en blixtrande dragkedja om huvudet.
- Öga-för-öga, tand-för-tand-mentaliteten hade gjort sig ganska bred i de svenska rinkarna innan förnuftet segrade.
- » I hafven hört att det är sagdt : Öga för öga och tand för tand.
- Vi kan den heliga skrift, där det står om vedergällning, att ett öga gäller för ett öga, en tand för en tand.
- Som om hade han funnit dem på spetsen av sitt redskap, likt de köttslamsor som suttit fast mellan tand och tand.
- Då får det vara öga för öga och tand för tand.
- – Ser man till klassiska referenser brukar man tala om öga för öga, tand för tand.
- När tandläkare borrar i en tand, skadas inte sällan en frisk tand intill.