till

Ordets historia/ursprung

till, värd. även té, fornsvenska til, yngre äventel, té (uppkommet i obetonad ställningsåsom ska av skall), som prepos. medgeni t., dock, i sht i yngre fsv., utbytt motdat. eller ackus. = isl., uris., ägs. til (eng.Ull), i ff ris. med dat.; egentl, ackus. sg.av urgermanska *tila- = medellågtyska (1200 - 1500) til, tel n., mål,slut, gräns, fornhögtyska zil (ty. ziel), jämför isl.aldrtili, död, egentl.: livsslut; till skogs(osv.) alltså urspr.: med skogen sommål; antagl. av samma stam som got.(ga)tils, passande, god, ff ris. til, god,väl egentl.: ändamålsenlig, jämför det gamlafinska lånordet tila, tillfälle, ställning,villkor, o. fornisländska utili, skada (se ävenunder tjallra). F. ö. av omstriddhärledning: vanl. betraktat som rotbesl.med tid (se d. o.). - Omgenitivuttryck efter till se Vendell Språket iP. S varts krön. södra 149 f., förf., 1600-t:ssv. södra 167 f., Östergren Spr. o. st. 17: 137,Noreen V. spr. 7: 363. - Har ersattden gamla urgermanska prepos. */ö - eng.to, nyhögtiska zu; även i betyd, 'alltför', t. ex.komma till korta, efter nyhögtiska zu kurzkommen (se närmare under kort 2).- Det förr vanliga till i uttr. ss. 'HerrAndreas Torstenson, Grefve till Ortala,Friherre till Viresta, Herre tillForstena' osv. efter nyhögtiska förb. med zu; jämfördock redan i fornsvenska 'Erik tiL Almavik'(1412; nyare avskr.; Sdw. Till.).-Dessutom som infinitivmärke, i nsv. blottvardagl. o. dial. 'Jag skulle be té få ..',fsv. til, t. ex. 'byriadho the til fly', 'nwhaffwom wi thima (dvs. tillfälle) tilthem fördrerffwa' (i nsv. till att). Alltsåsamma utveckling som av fornsvenska prepos.ät (- svenska åt) till infinitivmärket ät (-att 1), eller som av nyhögtiska zu, engelska to. -Nsv. till som konjunkt. (värd.) i betyd,'till dess, tills' finns redan i fornsvenska Däri samma betyd, även til ät (också: pådet att), o. til pa^s (även med ät, siim),varav svenska till dess, i äldre nysvenska (1520 - 1730) även:förrän (t. ex. Bib. 1541) = norska til dess,av genit. till det; sammandraget: tills(se d. o.)f - Till uppträder ofta somförsta led i sammans. Dels i n hem s kasåsom tillbud, ä. fornsvenska tilbup (i fornsvenska o.ä. nsv. även: bjudning, inbjudning);- tillgiven, 1670-t. (Lucidor osv.) =ä. danska lilgiven, fornisländska tilgefinn (e-u), tilldet reflex, giva sig till, redan i fsv.,jämför Kolmodin 1732: 'Jag war Naémi sågiwen til i alt'; av samma slag somt. ex. hängiven, nyhögtiska ergeben; -till-gjord, Rosenstein 1787: 'det . . [-till-gjorda-] {+till-gjorda+) . . dagspråket', Sthlnis Posten1792: 'tilgjord blygsamhet', Weste 1807;ej upptaget av Sahlstedt 1773, menvanligt redan på 1790-t.; en specifikt svenskbildning, till reflex, göra sig tillsåsom behärskad till behärska sig el.tillbakadragen till draga sigtillbaka (delvis dock med nyhögtiska förebilder); -till städj a, fornsvenska tilstcedhia, tillåta, ävenstcedhia til = danska lilstede; till städja,som i fornsvenska hade även denna betyd.; isammans, till- möjl. dock efterbildningav medellågtyska (1200 - 1500) tosteden detsamma o. i så fall tillfölj. grupp. Egentl.: ställa sig till; jämförlat. adlocäre (engelska allow ds.) till locus,ställe. Om det besl. nyhögtiska gestalten sestädja; - tillsäga, fornsvenska tilswghia,til-sighia - danska tilsige. l fornsvenska även 'lova'(= da.) o. i denna betyd. möjl.påverkat av mlty., jämför sbst. tosage, bl. a.'löfte', ävensom nyhögtiska einem zusagen, lova;- tilltagsen o. tilltyga, se d. o.;- tillvälla si g, fornsvenska tilvceldasik - ä. da.tilvcelde, avledning av fornsvenska vald = våld;- tillåta, fornsvenska tillåta, även lät a til =da. tillade, mostsvarande fornisländska lata til, mlty.töldten, nyhögtiska zulassen. Egentl., såsomredan i landskapsl.: giva eller släppa till,giva tillträde, varav: släppa efter eller dyl.;jämför likn. betyd.-övergång i t. ex.medgiva, nyhögtiska zugeben. - Delsefterbildningar efter nyhögtiska såsom: tillbehör= danska tilbeh0r, efter medellågtyska (1200 - 1500) töbehöre =ty. zubehör, jämför fornsvenska tilbehörilse,tilbehö-ringi - tillbörlig, fornsvenska tilbörliker =da. tilb0rlig, till nsv. (såsom sig)till-bör, fornsvenska tilböra, tillkomma, varatillbörligt, efter medellågtyska (1200 - 1500) toboren, jämför ty.ge-btihren (se böra); - tilldraga sig,t. ex. 1557 i numera obr. användning (omträta o. oenighet), i äldre nysvenska (1520 - 1730) även: belöpasig till -=-. danska tildrage sig, efter mlty.sik tödragen = nyhögtiska sich zntragen, tillIty. dragen, bära (= draga); sebetyd.-analogier under hand; - tillfreds,1558: tilfredz, förr även -i- t. ex. 1565= danska tilfreds, efter medellågtyska (1200 - 1500) tövred(en) =ty. zufrieden; - tillfälle, se d. o.;- t il Iför (e) 11 e, fornsvenska iil f orene, tilfo-ren(ne) m. m. = danska tilforn, efter mlty.tövorne, tövoren, av fornsaxiska té-f or an,framför, framtill (se forn); - tillförlitlig,Widekindi 1671, ombildning (ianslutning till förlita sig) av ä. nsv.lill-förlåttig, t. ex. Tegel; 1547: tilförlateligadv.; ofta i brev: 'tillforlathlighe godhewenn och Broder' 1588 osv. = da.til-forladelig, efter medellågtyska (1200 - 1500) tövorlätich = ty.zuverlässig', jämför nyhögtiska sich verlassen, förlitasig, egentl.: överlämna sig (se förlåta);- til l giva, fornsvenska lilgiua, förlåta,efterskänka (även i Bib. 1541: 'men tinombrodher skalt tu tilgiffuat') = da.iil-give, efter medellågtyska (1200 - 1500) tögeven - nyhögtiska zugében(tillstå, medgiva), i betyd, 'förlåta':ver-geben; jämför likbetyd, franska pardon ner, tilldonner, giva (se pardon); om likn.betyd.-utveckling se f. ö. underförlåta; - tillgänglig, se-gänglig; -tillika, Bib. 1541 = danska Ullig e, eftermlty. tålike = nyhögtiska zugleich (se adj. lik);- tillnamn, 1626 om (adligt)familjenamn; samtidigt (1625) även omöknamn = danska lilnavn, väl efter ty.zu-name (jämte beiname), jämför latin agnomen;- tillräkna, fornsvenska tilrcekna = da.til-rcegne, efter en medellågtyska (1200 - 1500) motsvarighet tillty. ziirechnen, egentl.: sätta på någonsräkning eller konto, jämför latin impuiäre tillpiitäre, räkna (== pntäre, skära, iamputera); - tillskansa sig, Sylvius1682: 'worde the . . tilskantzandes', J.Cederhielm 1707: 'som iag tror enannan wara tilskantzat', retl.: Oelreich1755 osv. (ej hos Lind 1749, menSahlstedt 1773) = ä. danska tilskanse jämför mlty.tö samene schantzen, rycka till sig, tillmhty. schantzen, idka hasardspel, alltsåegentl.: vinna på spel eller genom enlyckträff, till nyhögtiska schanz(é), lyckträff, fördel,vågstycke, medellågtyska (1200 - 1500) schanlze (varifrån ä.nsv. skans) = chans (se d. o.); -tillskriva, fornsvenska tilskriva, tilldela förtjänstenför o. d., skriva till = danska tilskrive,efter medellågtyska (1200 - 1500) töschriven - nyhögtiska zuschreiben,egentl.: skriva på någons räkning (jämförtillräkna), mostsvarande engelska ascribe to; -tillstå, fornsvenska tilstä, tilstanda ds., även:tillstädja (såsom också i ä. nsv.), vittna,sluta sig till, stå bredvid - danska tilstaa,efter medellågtyska (1200 - 1500) töstän = nyhögtiska zugestehen(i betyd, 'tillstädja'; i betyd, 'tillstå':gestehen); egentl.: ställa sig bredvid,sälla sig till, varav: instämma med osv.;jämför vidgå; - t ill städj a, tillsäga, seföreg, grupp; - tillvita, 1550-t., i ä.nsv. även i god mening, fornsvenska tilvlta, tillfsv. vita, anklaga, beskylla, bevisa; sef. ö. f or e vi ta, vite o. vitsord. -Om tillstädes se -städes. - Se f. ö.tillfälle o. tillstymmelse.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt till

• andaktsbok med utläggningar kring bibeltexter
• använda tiden på
• används vid addition
• Används vid addition 7 bokstäver
• Brukar vi i maten
• del av armé med tung beväpning
• Delar vänner
• det att få barn
• det att olovligt ta ngt
• det att tillfredsställa sig själv sexuellt
• diktsamling james dean
• Direkt ur minnet
• dra nytta av
• Dyrkade
• en majspannkaka eller potatisomelett
• en sherry
• en typ av dörrlås
• en växt
• en växt
• erkänna som ett plus för
• ett mycket säkert lås
• ett säkert lås
• flaggdag vart fjärde år
• För
• För 4 bokstäver 4 bokstäver
• för obestämd tid framåt
• föremål att slå med
• ge sitt medgivande till
• ge skulden för
• Havsförband

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller till

• 25 till 3
• 6 till 4
• acceptera till utbildning e.d.
• adelsman med krigstjänstskyldighet till häst
• adress till en webbsida
• alltför riklig algtillväxt
• Alternativ till morot
• amontillado
• anhängare till Hegel
• anhängare till Nietzsche
• anläggning för tillverkning i stor skala
• anordning för tillfället
• anordning för tillgodogörande av solenergi
• anordning till skydd mot överström
• anpassa till enskilda individer
• anpassa till institutionsvård
• ansluta sig till
• ansluten till internet
• ansluten till predikatet
• användbar till allt
• arbetspass till sjöss
• assistent till filmregissör
• atmosfäriskt tillstånd
• Att vara till 4 bokstäver
• avstånd till bakomvarande
• avsätta till fond
• avtalsbunden rätt att tillhandahålla en vara
• axel- och livrem till uniform
• baktill i fartyg
• bara till synes verklig eller riktig