ur

Ordets historia/ursprung

ur (klocka o. d.), t. ex. Columbus1670-t., bouppteckn. 1679; Columbusbest. f. sg.: uhren = danska ur, från ty.:mlty. ûr(e), även: timme = nyhögtiska uhr ds.,jämför senmhty. ûr(e), timme, i dennabetyd. kvar i nyhögtiska um drei uhr (i engelska istället watch, om fickur, till vaka, vb,o. clock, om pendelur). Enl. denallmänna uppfattningen har den modernabetyd. direkt utvecklats från den av'timme', varvid kan jämföras ryska časy,ur, plur. av časŭ, timme, eller wotjak.tunnit, ur, plur. till tunti, timme (lånfrån nyhögtiska stunde). Till latin hōra, timme,tid (varav fornfranska ore, franska heure, engelska hour),av grekiska (h)ōra detsamma (ur besläktat med år), jämförhoroskop o. grekiska (h)ōrológion, sol- el.vattenur ( franska horloge osv.). Dock skulleenl. Schoning NTfF 4 R 6: 117 f. betyd.'ur' ha uppkommit i mholl. genomellips från sammans. såsom urklocke,urwerk = svenska urverk, 1602 om kyrkur,1631: uhrwercke om tornur, nu blott,utom skämts., om hjulverket i ett ur,men ännu Dalin 1853 även om störreslagur, jämför gå som ett urverk. Detförkortade uttr. har dock i så fallknappast uppkommit i svenskan, utantillhör det långivande språket. — I ä. nsv.nyttjas (om byggnads- o. rumsur, desenare ofta liggande) i stället tidigarebenämningen säjar- eller segerverk, Var.rer. 1538: seiyarewerk, mostsvarande i danska, frånmlty. seigerwerk, även: seiger (kvar i ty.dial.), i hty. tidigt omtytt till zeiger,egentl.: visare (se te, vb), men egentl.= medellågtyska (från 1100 till Luther) seigære, våg, till seigen, kommaatt sjunka (kausativum till urgermanska *sīᵹan,sjunka, se seg, signa 1): den södra k. oroni urverket liknade en våg. Däremotåtergår äldre nysvenska (1520 - 1730) säjare, urvisare, t. ex.Bellman, på nyhögtiska zeiger; jämför med avs. pås från nyhögtiska z under sira. — Fickurenkallades förr byxsäcksur, Linné 1734:böxesäcksur, Hofcal. 1739, o. i dial. åtm.ännu på 1870-t.; jämför nyhögtiska sackuhr. Deförvarades nämligen i byxsäcken el.byxfickan. Ännu tidigare buros de ofta viden kedja i bältet. — Fickur kallas (el.kallades?) i vissa dial. urklockor. —Från tyskan lånade äro f. ö. en delandra hithörande beteckningar, t. ex.spindelur (se d. o.), ankare 1875 o.ankarur 1852, oro, ett slagsregulator, efter nyhögtiska unruh(e).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt ur

• .. De france
• 28 april
• abrahams födelsestad
• abrahams födelsestad
• abrahams stad
• Agamerna
• Akira
• aktiniderna
• Aktiveras vid uppdrag
• Amöban
• anföra som skäl för
• anhängare av puritanismen
• anordning för förvaring av fångna djur
• anskaffning av föda
• anskaffning av hästfoder
• antik högsulstövel
• antroposofisk rörelse
• asiatiskt språk
• assistentbefattning vid högskola
• Autograferna
• automat som tar emot returburkar
• avlägsna kalk ur
• avrakad fläck på huvudet
• avskildhet i kloster
• avskrifter av skrivelser från kungens kansli
• bagge i zodiaken
• balettdansör som inte utför solopartier
• barocka
• Batman
• batsebas make

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller ur

• 100 på en euro
• abdomen hos leddjur
• absurd på ett kusligt sätt
• Absurt 8 bokstäver
• administrativ enhet i den påvliga kurian
• alabaster djur
• alabasterdjur
• amerikan med afrikanskt ursprung
• andningsorgan hos människan och övriga däggdjur
• andra tonen i en durskala
• anhopning av skal från vattenlevande djur
• anhängare av puritanismen
• anläggning för oljeframställning ur frön
• anläggning för vistelse nära naturen
• anordning för fångst av djur
• anordning för förvaring av fångna djur
• anordning som används vid benfrakturer
• antik småfurste
• antik trubadur
• apparat för att hålla temperatur konstant
• arktiska tjuren
• armaturhänge
• assurans och frakt
• automat som tar emot returburkar
• automat som tar emot returflaskor
• av brandenburg
• avföra ur räkenskaper
• avföring från djur
• avge som juridiskt utslag
• avkomma av djur