Vad betyder veta? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

veta

uttal: [ ve:t ]

(visste, vetat, veta, vet, vet)


Vad betyder veta?

veta verb
  1. ha kunskap om, känna till
  2. ha (specifik) kunskap om
  3. känna till, vara medveten om
exempel:
  • hon kom till Sverige utan att vi visste om det
  • vi fick veta att tåget just hade gått
  • jag vet inte när hon kommer
Snabblänkar

Synonymer till veta

För fler synonymer se synonymer till veta

Ordets historia/ursprung

veta = yngre fsv., av ä. vita (ipf. visse,kvar i dalm., sedan viste med analogiskt1t ss. i ty.), se till, erfara, veta, känna= fornisländska detsamma = danska vide, got., fsax., ägs.witan (jämför engelska to wit, nämligen, av ägs.gerund. tö witanne), fornhögtyska wizzan (ty.wissen), ett preterito-presen tiskt verbmed urspr, perfektbetyd, av presens,germ. *wait:got. walt, fornsaxiska wét, fornhögtyskaweiz (ty. weiss), ägs. wdt (ä. engelska wot),isl. veit, fsv., svenska vet, osv. = urindoeuropeiska *uoida :sanskr. veda, jag vet (se Veda), grek.oida(siv*uoid-)ds. (jämför historia), egentl.:jag har sett, mostsvarande latin vidi (av *noid-i)i denna senare betyd., till grekiska eldon,såg (jämför idol, i d y 11), aor. inf. idein(jämför idé), fornslaviska videli, se, latin videre,se (jämför revidera, vidimera, vision),varav italienska vcdere (se belvedär,vedett) o. f ra. voir (jämför vy); med mö t s var.även i kelt., balt. o. armeniska spr.; se f. ö.vetta. Jfr till betyd.-utvecklingen avpres. vet under lära. - Kausativum:germ. *waitiati: fornhögtyska weizzen, låta veta,isl. veita, utföra, hjälpa (egentl.: visa),fsv. veta, låta erfara, giva, låta få,bevilja (jämför valvet a) - sanskrit védågati,låter veta, tillkännagiver, meddelar. -Det numera blott värd. sup. vistförekommer redan i fornsvenska (jämte vitit, vilat= svenska vetat). - Veta hut, se hut. -Veta vad klockan har slagit, motsv.i nyhögtiska - Det vete fåglarna, kanskeeufemism för fan eller möjl. för attundvika Guds namn; jämför nyhögtiska das mag derkuckiick wissen o. AristophanesFåglarne 520: 'Då svor ej heller en mänskavid Gud, men vid fåglarna svuro dealla' (fauvué T* ovdelg åvdgcojioiv röretfeöv, åW oQvvdac; äjravrec;); men åandra sidan även 600 - 601: 'man sägerju sålunda allmänt: »Nu känner ejnågon min skatt, var han finnes, om ickemåhända en fågel»' (. . Oödeig oldev TÖVfirjöavQÖv rov éfiövj nhi]v el TIS ^ö'ÖQVIS). - Jfr f. ö. vett, vetta, vis,visa, viss, vite.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Exempelmeningar som innehåller veta

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Det han behövde veta om Urban Gerton som person ansåg han sig redan veta, och det han behövde veta om hans affärer fick han veta av Carin.
  • Att bara veta i fråga om Gud är inte exakt samma sorts veta som när man talar om atomer, men det är lika fullt att veta.
  • - Veta och veta - jag måtte väl veta bäst själv hur mina föräldrar har det !
  • För att veta vad livet är måste man också veta någonting om döden, för att veta hur det är att leva måste man förstå vad det är att dö.
  • Jag vill veta vad som hänt, jag vill veta vem som fått och jag vill veta hur man hanterar det här.