väl

Ordets historia/ursprung

väl, fornsvenska vcel (vet, val) = fornisländska vet (fno.även v al), danska vet, mostsvarande fsax., ägs. wel(engelska well), fornhögtyska weta, ivota (ty. wohl);jämför fornsaxiska wata, medellågtyska (1200 - 1500) wal(é) samt got.waila, ävensom möjl. fornslaviska vote, votje,välan. Härledningen försvåras genomdet gotiska språket ordet med dess mycketomstridda o. alltjämt oklara -ai-. Enl.Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr.II. 2: 717 är waila snarast instrum. fem.till ett ord, mostsvarande sanskrit vela, tillfälle,med grundbetyd.: 'på passande sätt' el.också temporalt. Fhty. weta osv. utgårenl. B. från avljudsformen *wila. Jfrdock härtill Meringer IF 16: 149, v.Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Germ.lautges. södra 35, vilka mer eller mindrebestämt skilja weta (= väl) från det got.ordet, o. av vilka de två första (m. fl.)anse weta besläktat med vilja, jämför sanskr.våra-, val, önskan, ack. adv. vdram,efter önskan, som adj.: bäst. Även idet senare fallet kunde gotiska språket waila hörasamman med väl, därest det förra medBraune m. fl. vore att läsa waila (medgerm. e). - För de olika germ.bifor-merna med a o. e (jämför medelengelska (1100-1500) wel) finnasflera förklaringsmöjligheter. I vissa fallkunna de bero på särspråkligutveckling: medelengelska (1100-1500) wel är möjl. en senareförlängd form, o. nord. val- skulle kunnatänkas under vissabetoningsförhållan-den utvecklat ur wail-, om nu verkligennågon dylik diftongisk form någonsinexisterat. I alla händelser bör säkerl.ej (med Kock Sverige Ijudhist. 1: 202) fsv.,ä. nsv. weel anföras såsom stöd för endylik bildning: den beror på särsvenskförlängning av wel (jämför även R. PippingErikskrön, ljudl. södra 14). Sannolikast är,att samtliga de germanska formernahöra tillsamman (germ. *wela) o. ättden skiftande vokalisationensammanhänger med växling av stark- o. svagton.- Förr (redan i fsv.) även somförstärkningsord i betyd, 'mycket,synnerligen' eller 'ganska'; jämför gamla bibelövers.:'dertill de yppersta qwinnor, wäl många'(Ap.-g. 17: 4, motsvar. i Bib. 1541; inya: 'ganska'); i nsv. betyder däremotdetta uttr. 'nästan allt för'. - Betyd,'förmodligen, nog' finnes redan i fsv.,utvecklad ur 'säkert, utan tvivel', medsamma slags betyd.-försvagning som iganska, rätt osv. - I sammans, urspr,tillsammans med particip, jämför fsv.vazlfr&gdhadher, välfrejdad, vazlkl&dder,vazlluktande osv., sedan även medverbal sbst. såsom redan i gotiska språket wailadéds= nyhögtiska wohttat, jämför fornsvenska vazlgcerdh o.v&l-gazrning, ävensom latin beneficium, grek.evergesia, o. slutligen också i förb. medandra sbst., t. ex. vällust. - Härtillsubstantiveringen väl n., jämför nyhögtiska daswohl; ävensom en avledning på urgermanska -ipö:engelska wealth, rikedom = fornhögtyska welidam. m. - Välboren, fornsvenska va^lborin, avgod börd, adlig, förnäm = fornisländska vetborinn(jämför Atlamål: voknopo velborin, om Gun-narr o. Glaumvor), danska velbaaren, ml ty.wolgeboren, nyhögtiska wohlgeboren. I titlarfrån medellågtyska (1200 - 1500) o. nyhögtiska I svenska där äldst omhögadeln (t. ex. riddare 1350; Svanteo. Nils Sture); på 1600-t. inskränkt tillden lägre adeln. Till den högre adelnbrukades under 1600-t:s senare hälft istället hög välboren. Till furstligapersoner användes (redan i P. Braheskrön.) högboren såsom ännu i dag;mera undantagsvis till landets i övrigthögst uppsatta personer, t. ex. stundomtill M. G. De la Gardie o. Ebba Brahe.I Svenska rang-ordningarne 1865förklaras samtliga dylika epitet »bortlagda»,alltså även t. ex. höglärde, högvördige, högädle. Jfr boren o. senärmare förf. Om namn o. titlar södra 89. Påsamma sätt förekom väl- i vällärd tillicke promoverade medlemmar av detandliga ståndet; jämför fru Lenngren:'husets vällärde adjunkt'; annars höglärd('höglärde herr magister'); liksom ocksåunder 1700-t. välårevördig till lägreprästmän (se närmare under v Or di g).I regel med tyska förebilder. -Välfärd, se under fara, verb -Välgörenhet, PostTidn. 1791, Wallqvist 1797,Rosenstein 1819 (hos R. annars sbst.välgörande i samma betyd.), övers, avty. wohltäligkeit, f ra. bienfaisance;bildat som t. ex. nedlåtenhet, varomnärmare under -het. Vid slutet av1700-t. i stället enstaka välgörighet, inärmare anslutning till ty.; klandrat avkritiken. - Välkommen, fsv.vcelko-min - fornisländska velkominn, danska velkommen,mlty. wälkommen, engelska welcome (detsenare möjl. från nord. språk); egentl,ombildat efter ett med viljasammansatt ord, medellågtyska (1200 - 1500) willekome(n), fornhögtyskaivilli-cumo (ty. willkommen), ägs. wilcuma,alltså: kommen efter någons önskan el.vilja. - Vällust, fornsvenska vcellust,njutning, fröjd, särsk. om sinnlig njutningo. världslig fröjd = danska vellyst, frånmlty., nyhögtiska wollust. Ännu hos t. ex.Lidner har ordet undantagsvis den hosupplysningstidens skalder allmännna betyd,av 'upphöjda och ömma själsrörelser'.Med avs. på den i nsv. (först under1800-t.) specialiserade betyd, av'könsnjutning' jämför den likartade betyd.-ut-vecklingen av o tukt. - Välmåga,Gustaf I 1558 (i brev till h. Magnus):'tijtt tilstand och välmåge', L. Petri osv.,till fornsvenska magha, mogha, varav må 2.Jfr förmåga. - Välsigna, se d. o. -Välstånd, Phrygius 1615, Wallius 1620(jämför 1561: -slend) = danska velsland, efterty. wohlsland eller medellågtyska (1200 - 1500) wolslant; jämför uttr.stå sig bra. - Hit hör också nord. o.mellansv. samt finnl. dial. väles, välis,hell!, lycklig du!, m. m., motsvar. ä. nsv.wälis dig o. wäl ästn; jämför Kock Sv.Ijud-hist. 1: 234 f.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt väl

• Afton med rörlig bild
• anordning i orgel som reglerar ljudstyrkan
• av adlig börd
• benägen för vällust
• bjuda på god och riklig föda
• en ljus soppa
• falla åt sidan
• film- eller teatersuccé
• forma sig till ett valv
• fransk eller italiensk
• förorsaka illamående hos
• göra ett val
• göra valvformig eller kupig
• hastigt koka upp i vatten
• hopfogning genom vällning
• Hälsan
• i alla fall
• informell välståndstävlan mellan nationer
• krävs av domare
• köra eller bearbeta med vält
• liggande röra sig av och an
• lättare måltid på kvällen
• mat och dryck
• med god beläggning
• mycket god ekonomisk situation
• mycket låg lön
• narkotikasmugglare som svalt narkotikan som smugglas
• nedkalla Guds nåd över
• Noggrant
• orsaka svält hos

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller väl

• abu bakrs välde
• benägen för vällust
• blir förvälld
• Blir väl bönan med tiden
• brukar väl repgubbar 3 bokstäver
• butik med kvälls- och söndagsöppet
• Bör väl kofångare kunna
• Bör väl smörjas 4 bokstäver
• de är väl snarlika 7 bokstäver
• den väldiga röran 6 bokstäver
• den välvda delen av fotsulan
• Den är väl idel öra
• det att välja
• det kan väl vara tolf eller femton år sedan
• dväljs
• enklare måltid sent på kvällen
• ett välluktande ämne
• Folkväldet 10 bokstäver
• Följer väl de flesta
• ge känslor av välbefinnande
• Gjorde väl inte da vinci
• gudstjänst på kvällen
• gå med vält
• Gör väl farsen
• Gör väl smal planka
• Gör väl svag planka
• gör väl trollungar
• göra skålformig eller välvd
• Har väl utan tilläxan
• Har väl utantilläxan