Vad betyder väl? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

väl

uttal: [ ve:l ]

Vad betyder väl?

väl adverb
  1. nog, troligen, eller hur?
exempel:
  • du är väl inte arg?
  • du fattar väl att vi måste gå nu?
  • jag får väl gå nu
väl
  1. (som bestämning till verb) bra, ordentligt
  2. (som satsadverbial) uttrycker en viss osäkerhet eller annan distansering från det sända hos sändaren; kan ses som en form av förfrågan om medhåll från mottagare (jfr engelskans tag questions)
Snabblänkar

Besläktade ord till väl

Väl på engelska

Synonymer till väl

För fler synonymer se synonymer till väl

Ordets historia/ursprung

väl, fornsvenska vcel (vet, val) = fornisländska vet (fno.även v al), danska vet, mostsvarande fsax., ägs. wel(engelska well), fornhögtyska weta, ivota (ty. wohl);jämför fornsaxiska wata, medellågtyska (1200 - 1500) wal(é) samt got.waila, ävensom möjl. fornslaviska vote, votje,välan. Härledningen försvåras genomdet gotiska språket ordet med dess mycketomstridda o. alltjämt oklara -ai-. Enl.Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr.II. 2: 717 är waila snarast instrum. fem.till ett ord, mostsvarande sanskrit vela, tillfälle,med grundbetyd.: 'på passande sätt' el.också temporalt. Fhty. weta osv. utgårenl. B. från avljudsformen *wila. Jfrdock härtill Meringer IF 16: 149, v.Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Germ.lautges. södra 35, vilka mer eller mindrebestämt skilja weta (= väl) från det got.ordet, o. av vilka de två första (m. fl.)anse weta besläktat med vilja, jämför sanskr.våra-, val, önskan, ack. adv. vdram,efter önskan, som adj.: bäst. Även idet senare fallet kunde gotiska språket waila hörasamman med väl, därest det förra medBraune m. fl. vore att läsa waila (medgerm. e). - För de olika germ.bifor-merna med a o. e (jämför medelengelska (1100-1500) wel) finnasflera förklaringsmöjligheter. I vissa fallkunna de bero på särspråkligutveckling: medelengelska (1100-1500) wel är möjl. en senareförlängd form, o. nord. val- skulle kunnatänkas under vissabetoningsförhållan-den utvecklat ur wail-, om nu verkligennågon dylik diftongisk form någonsinexisterat. I alla händelser bör säkerl.ej (med Kock Sverige Ijudhist. 1: 202) fsv.,ä. nsv. weel anföras såsom stöd för endylik bildning: den beror på särsvenskförlängning av wel (jämför även R. PippingErikskrön, ljudl. södra 14). Sannolikast är,att samtliga de germanska formernahöra tillsamman (germ. *wela) o. ättden skiftande vokalisationensammanhänger med växling av stark- o. svagton.- Förr (redan i fsv.) även somförstärkningsord i betyd, 'mycket,synnerligen' eller 'ganska'; jämför gamla bibelövers.:'dertill de yppersta qwinnor, wäl många'(Ap.-g. 17: 4, motsvar. i Bib. 1541; inya: 'ganska'); i nsv. betyder däremotdetta uttr. 'nästan allt för'. - Betyd,'förmodligen, nog' finnes redan i fsv.,utvecklad ur 'säkert, utan tvivel', medsamma slags betyd.-försvagning som iganska, rätt osv. - I sammans, urspr,tillsammans med particip, jämför fsv.vazlfr&gdhadher, välfrejdad, vazlkl&dder,vazlluktande osv., sedan även medverbal sbst. såsom redan i gotiska språket wailadéds= nyhögtiska wohttat, jämför fornsvenska vazlgcerdh o.v&l-gazrning, ävensom latin beneficium, grek.evergesia, o. slutligen också i förb. medandra sbst., t. ex. vällust. - Härtillsubstantiveringen väl n., jämför nyhögtiska daswohl; ävensom en avledning på urgermanska -ipö:engelska wealth, rikedom = fornhögtyska welidam. m. - Välboren, fornsvenska va^lborin, avgod börd, adlig, förnäm = fornisländska vetborinn(jämför Atlamål: voknopo velborin, om Gun-narr o. Glaumvor), danska velbaaren, ml ty.wolgeboren, nyhögtiska wohlgeboren. I titlarfrån medellågtyska (1200 - 1500) o. nyhögtiska I svenska där äldst omhögadeln (t. ex. riddare 1350; Svanteo. Nils Sture); på 1600-t. inskränkt tillden lägre adeln. Till den högre adelnbrukades under 1600-t:s senare hälft istället hög välboren. Till furstligapersoner användes (redan i P. Braheskrön.) högboren såsom ännu i dag;mera undantagsvis till landets i övrigthögst uppsatta personer, t. ex. stundomtill M. G. De la Gardie o. Ebba Brahe.I Svenska rang-ordningarne 1865förklaras samtliga dylika epitet »bortlagda»,alltså även t. ex. höglärde, högvördige, högädle. Jfr boren o. senärmare förf. Om namn o. titlar södra 89. Påsamma sätt förekom väl- i vällärd tillicke promoverade medlemmar av detandliga ståndet; jämför fru Lenngren:'husets vällärde adjunkt'; annars höglärd('höglärde herr magister'); liksom ocksåunder 1700-t. välårevördig till lägreprästmän (se närmare under v Or di g).I regel med tyska förebilder. -Välfärd, se under fara, verb -Välgörenhet, PostTidn. 1791, Wallqvist 1797,Rosenstein 1819 (hos R. annars sbst.välgörande i samma betyd.), övers, avty. wohltäligkeit, f ra. bienfaisance;bildat som t. ex. nedlåtenhet, varomnärmare under -het. Vid slutet av1700-t. i stället enstaka välgörighet, inärmare anslutning till ty.; klandrat avkritiken. - Välkommen, fsv.vcelko-min - fornisländska velkominn, danska velkommen,mlty. wälkommen, engelska welcome (detsenare möjl. från nord. språk); egentl,ombildat efter ett med viljasammansatt ord, medellågtyska (1200 - 1500) willekome(n), fornhögtyskaivilli-cumo (ty. willkommen), ägs. wilcuma,alltså: kommen efter någons önskan el.vilja. - Vällust, fornsvenska vcellust,njutning, fröjd, särsk. om sinnlig njutningo. världslig fröjd = danska vellyst, frånmlty., nyhögtiska wollust. Ännu hos t. ex.Lidner har ordet undantagsvis den hosupplysningstidens skalder allmännna betyd,av 'upphöjda och ömma själsrörelser'.Med avs. på den i nsv. (först under1800-t.) specialiserade betyd, av'könsnjutning' jämför den likartade betyd.-ut-vecklingen av o tukt. - Välmåga,Gustaf I 1558 (i brev till h. Magnus):'tijtt tilstand och välmåge', L. Petri osv.,till fornsvenska magha, mogha, varav må 2.Jfr förmåga. - Välsigna, se d. o. -Välstånd, Phrygius 1615, Wallius 1620(jämför 1561: -slend) = danska velsland, efterty. wohlsland eller medellågtyska (1200 - 1500) wolslant; jämför uttr.stå sig bra. - Hit hör också nord. o.mellansv. samt finnl. dial. väles, välis,hell!, lycklig du!, m. m., motsvar. ä. nsv.wälis dig o. wäl ästn; jämför Kock Sv.Ijud-hist. 1: 234 f.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt väl

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller väl

Exempelmeningar som innehåller väl

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Det är rätt mycket jobb bakom kulisserna som agenturerna gör och de lade väl ett gott ord för mig.
  • Jag har väl kört lite smågodis men den där har jag inte kört så mycket på match sa SVT:s expert Jan-Ove Waldner i sändningen.
  • Från NHL är det väl bara Henrik Lundqvist som kan peta honom från rollen som förstemålvakt.
  • Samtidigt har dessa organisationer fått allt mindre ekonomisk och politisk betydelse, men väl kommit att ta ett större socialt ansvar.
  • Du trodde väl ändå inte att von Schlippenbach hade med sig förfalskningar till polske kungen ?
  • De två första påståendena kan ge en antydan om hur väl förankrade och medvetna svaren som kommer till uttryck i enkäten är.
  • Jo, jag förstår, jag förstår endast alltför väl ! "
  • EJST VÄL SORTERAD
  • Det kunde väl knappast vara Arbeiderpartiets främsta uppgift att göra det så lätt som möjligt att bilda en ny borgerlig regering ?
  • - Vilja är det väl inte frågan om.
  • Det finns väl vissa ljusglimtar med närspel och puttning men i övrigt är vi inte där vi bör vara.
  • - Du begriper väl att vi inte kan sitta och prata om dom när vi har dom alldeles inpå oss, det märks.
  • Att välja själv & bli subjekt När samlaget väl genomfördes var Sheila rädd och säger samtidigt att hon inte kände någonting.