bekant

(bekanta)

Vad betyder bekant?

1. känd, välkänd

1. som man känner till
2. välkänd, berömd

Exempelmeningar som innehåller bekant

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Världen är det varandes horisont och utgör därmed också en horisont av sådant som ännu inte är bekant, men som skulle kunna vara bekant.
• Det är den tid det tar för människan att bli bekant med sig själv och Gud blir bekant för människan, om än hemlighetsfull.
• Det var något med henne som föreföll Viveca bekant ; bekant och sympatiskt.
• Jag såg i televisionsburken en gammal bekant norrlänning från Umeå intervjuas av en gammal bekant revymakare från västkuststaden Göteborg.
• Hon var ju sedan länge bekant med alla som det var värt att vara bekant med.
• Vrese är själv inte heller bekant med julen, han är egentligen inte bekant med någon utom sin nyfunna humla.
• Vrese är själv inte heller bekant med julen, han är egentligen inte bekant med någon utom sin nyfunna humla.
• Vrese är själv inte heller bekant med julen, han är egentligen inte bekant med någon utom sin nyfunna humla.
• Vrese är själv inte heller bekant med julen, han är egentligen inte bekant med någon utom sin nyfunna humla.
• Med färdtjänst menas att du kan åka taxi när du ska åka till affären och handla eller besöka någon släkting eller bekant.
• Plötsligt hördes en bekant röst.
• Egentligen är det tänkt att en person som behöver en njure ska få den från en släkting eller väldigt nära bekant.