Vad betyder briljant? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
briljant
uttal: [ briljang:t ]
(briljanten, briljanter)
Vad betyder briljant?
briljant adjektiv- lysande, utmärkt
- ädelsten med briljantslipning; sten (ofta diamant) som slipats med fasetter på både över- och undersidan så att stenen har en form av två avtrubbade pyramider med grundytorna ställda mot varandra
Ordets historia/ursprung
briljant, adj., 1747, o. briljera, 1744,från franska brillant, briller, tillOrdets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt briljant
Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller briljant
Exempelmeningar som innehåller briljant
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- menar jag här fungerade briljant.
- Men om syftet med frågan är att Hamlet vill skaffa sig en uppfattning om Polonius tillförlitlighet är intervjun briljant.
- Klarat skolor och sitt arbete och avancement inom hotellbranschen briljant.
- Stilen i romanen är briljant.
- Milovan Puc skriver terziner formellt briljant och med genial enkelhet.
- Kanske hade Villons medeltid en mer autentisk stank än den som här möter - men hans gestalt är briljant fångad.
- Han var ju så stark, så tapper, så briljant !
- Hon var väl inte filmstjärnevacker eller intellektuellt briljant.
- Det var min styvmoder som ville att jag skulle göra ett ' briljant parti '.
- Sverker är en briljant hästkarl men han saknar utbildning, som däremot Günzer besitter.
- Henry var ganska briljant den här eftermiddagen, och jag vet inte om det berodde på prästens tröstande ord eller på vårt gräl på morgonen.