Vad betyder briljant? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
briljant
uttal: [ briljang:t ]
(briljanten, briljanter)
Vad betyder briljant?
briljant adjektiv- lysande, utmärkt
- ädelsten med briljantslipning; sten (ofta diamant) som slipats med fasetter på både över- och undersidan så att stenen har en form av två avtrubbade pyramider med grundytorna ställda mot varandra
Ordets historia/ursprung
briljant, adj., 1747, o. briljera, 1744,från franska brillant, briller, tillOrdets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Exempelmeningar som innehåller briljant
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- - Han var både arrogant och briljant.
- I filmen kallas också Kim för vis som de största männen, kompetent utöver det vanliga och en briljant militär.
- Och i ett briljant Tyskland som mycket väl kan vinna hela EM är Schweini den största tillgången.
- Den där swedade filmen med hela Lasse Åbergs filmhistoria på en minut var briljant.
- Man uppfann något briljant : Krockkuddar.
- Briljant ! )
- Bortsett från att första satsen ibland blev pressad, och rondot delvis svulstigt, var Hardings tolkning av Elgars andra symfoni briljant.
- O ’ Rourke kunde inte annat än att säga briljant om denna stjärnbeströdda middag.
- I stället punkterade nyförvärvet Edinson Cavani matchen med en bredsida på övertid, framspelad på kontring av en briljant Fernandes.
- Anförda av en briljant Isabelle Gulldén gick Sverige tidigt upp i 7 – 2-ledning.
- Men det har vi sett tidigare att båda behärskar briljant.
- Den monumentala ljuskompositionen i stora läsrummet en trappa upp är briljant och ingår helt naturligt i takets ornering.